Tillsammans genom krisen

22.03.2020 kl. 07:04
Vårt land befinner sig för första gången under fredstid i undantagstillstånd.

Riksdag och regering har enhälligt gått in för hårda åtgärder för att skydda i synnerhet våra äldre och övriga som tillhör riskgrupper. Vi känner alla en oro för människor i vår närhet och vi har alla ett ansvar att skydda även för oss främmande människor genom att följa myndigheternas direktiv i bekämpningen av denna osynliga fiende - coronaviruset. Att riksgränser stängs, skolor stängs, folk sätts i karantän, besök vid serviceboenden förbjuds, möjligheten att mötas kraftigt begränsas etcetera är naturligtvis något vi vill frångå så fort läget tillåter. Just nu är åtgärderna dock helt nödvändiga för att undvika en överbelastning av vårdsystemet. Människors handlingsfrihet begränsas helt enkelt för att med alla medel försöka trygga den allra starkaste och mest heliga grundläggande rättigheten: rätten till liv.

 

Det har varit fint att se hur vårt land än en gång visat att man i svåra situationer har vilja och kapacitet att förena sina krafter. Det är nämligen endast tillsammans som vi kommer att kunna ta oss genom denna prövning. Och endast tillsammans kommer vi efter den mest akuta krisen att kunna återgå till vardagen och bygga upp landet ekonomiskt och socialt hållbart. Även om det allra viktigaste just nu naturligtvis är människors hälsa och säkerhet så är det helt klart att läget vi befinner oss i har dramatiska ekonomiska konsekvenser. Därför har regeringen redan under veckan som gått lanserat ett enormt stödpaket om totalt 15 miljarder euro. Vi bör göra precis allt som står i vår makt för att rädda så många företag och arbetsplatser som bara är möjligt. Även arbetsmarknadsparterna har arbetat föredömligt. Vi kommer också med stor sannolikhet att se många tilläggsbudgetar den närmaste tiden och det är helt klart att även kommunerna är i stort behov av stöd.

 

Personligen hoppas jag att denna kris bland mycket annat leder till en ökad förståelse för såväl den regionala ekonomins som försörjningsberedskapens betydelse. Tack och lov är Finland t.ex. självförsörjande på livsmedel till 80 procent och har stora lager av mat för krissituationer. Däremot ser man nu en tydlig oro i Sverige som importerar hälften av den mat de äter. Vasa hamn är även en av få hamnar i landet som nu tillåts hålla öppet för livsviktig varuimport och -export. Dessa logistikflöden bidrar till att stärka vår position på sikt.

 

Sist men inte minst vill jag ödmjukt buga för all vårdpersonal, säkerhetspersonal, personal i butiker och apotek, städare, livsmedelsproducenter och alla andra som nu bokstavligen vid fronten kämpar mot detta besvärliga virus. Även inom bildningssektorn och de allra flesta privata branscher har det rådande läget inneburit stora omställningar för den enskilda människan. Det har varit fint att se vilken laganda, flexibilitet och innovativitet även detta lett till. Sist och slutligen mäts ett samhälles civilisationsgrad av sättet på vilket man tar hand om dem som är i störst behov av skydd och stöd. Därför lever vi nu tillfälligt med många restriktioner men tillsammans kommer vi att ta oss genom denna kris.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15