Spörsmål

Svar på skriftligt spörsmål om att damidrott också är av samhällelig betydelse

11.03.2020 kl. 13:07

riksdagsledamot Mats Löfström /sv.:

Överväger regeringen att uppdatera förordningen så att lagen om televisions- och radioverksamhet också garanterar samma möjlighet att följa damidrott och Finlands damlandslag i de stora mästerskapen, på samma sätt som idag redan garanteras för herrarnas motsvarighet?

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

I enlighet med 212 § 3 mom. i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014) får det genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om vilka evenemang som i Finland på grund av sin samhälleliga betydelse är sådana att sändning av dem ska förmedlas till Finlands territorium på ett sådant sätt att en betydande del av allmänheten kan följa dem i en fritt mottagbar form, helt eller delvis, som antingen direkt eller bandad sändning. Utgående från bestämmelsen anses en televisionssändning av ett sådant evenemang av samhällelig betydelse vara förmedlad till en betydande del av allmänheten, om 90 procent av befolkningen kan ta emot sändningen utan att betala någon separat ersättning. Syftet med bestämmelsen är att trygga allmänhetens möjlighet att följa evenemang av särskild samhällelig betydelse via avgiftsfria tv-kanaler.

Bestämmelsen baserar sig på direktivet om audiovisuella medietjänster (det så kallade AVMS-direktivet, 2010/13/EU), vars artikel 14 innefattar bestämmelser om exklusiva rättigheter. Det förfarande som avses i direktivet har införts i den nationella lagstiftningen genom 212 § 1 mom. i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation, enligt vilket en utövare av televisionsverksamhet, om den har utverkat ensamrätt att sända ett evenemang som någon stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har tagit in i en av kommissionen verifierad förteckning, får ensamrätten inte utövas på ett sådant sätt att en betydande del av allmänheten i staten i fråga inte kan följa sändningen av evenemanget på en avgiftsfri televisionskanal, så som föreskrivs i staten i fråga.
I 6 § i statsrådets förordning om televisions- och radioverksamhet (1245/2014) listas de evenemang som anses ha samhällelig betydelse i Finland. Till dessa hör bland annat öppnings-, kvartsfinal-, semifinal- och finalmatcher samt matcher som spelas av det finländska landslaget i slutspelen i världsmästerskapen i fotboll för herrar arrangerade av Internationella fotbollsförbundet; öppnings-, kvartsfinal-, semifinal- och finalmatcher samt matcher som spelas av det finländska landslaget i slutspelen i europamästerskapen i fotboll för herrar arrangerade av Europeiska fotbollsförbundet samt världsmästerskapen i ishockey för herrar arrangerade av Internationella ishockeyförbundet.

Förteckningen gällande televisionssändning av evenemang av samhällelig betydelse bereddes, så som påpekas i spörsmålet, år 2007. Under remissförfarandet avseende utkastet till förordning föreslogs att förteckningen även skulle uppta fotbolls- och ishockeyturneringar på högre nivå för damer samt de paralympiska vinter- och sommarspelen. Då ansågs det dock att dessa inte uppfyllde de innehållsmässiga kriterier som Europeiska kommissionen ställt upp för definitionen av samhällelig betydelse, och de föreslogs inte inkluderas i förteckningen över evenemang av samhällelig betydelse. Bakgrunden till detta var bland annat att dessa evenemang inte hade en bred tittarbas av liknande mått som andra grenar.

Det är över 10 år sedan förteckningen över evenemang av samhällelig betydelse utvärderades. Därför är det motiverat att se över huruvida förteckningen kunde uppdateras så att exempelvis också idrottsmatcher för damer och de paralympiska spelen beaktas. En eventuell revidering kunde vara önskvärd med tanke på jämställdheten mellan kvinnor och män. När denna ändring utvärderas måste man dock observera att den ska uppfylla kraven i EU-regleringen, och dess konsekvenser måste bedömas omsorgsfull. Därför förutsätter ärendet noggrannare bedömning.
Lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation förnyas i detta nu. Genom ändringarna sätts bland annat revideringarna av AVMS-direktivet i kraft nationellt. Det reviderade direktivet förutsätter även ändring av statsrådets förordning om televisions- och radioverksamhet. I samband med att förordningen uppdateras, bedömer kommunikationsministeriet även huruvida förteckningen över evenemang av samhällelig betydelse är aktuell och vilka effekter förändringar i tittarvanorna ska ha på innehållet i förteckningen. En eventuell uppdatering av förteckningen förutsätter dessutom att åtgärderna anmäls till kommissionen för kontroll på det sätt som krävs i AVMS-direktivet.

Helsingfors den 9 mars 2020
Kommunikationsminister Timo Harakka

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15