Vård i framtiden

06.03.2020 kl. 11:09
Alla står vi en dag inför en situation där vi är i behov av vård och omsorg.

Då måste vi kunna lita på att vi får god vård i tid och inom rimligt avstånd. Vi ska kunna lita på att kvaliteten på vården är hög och att personalen är motiverad och kunnig. 

 

Idag är det tyvärr inte alltid en självklarhet att människor i vårt land får vård varken inom rimlig tid eller annars på jämlika grunder. Vi ser även betydande hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska befolkningsgrupper och vår åldersstruktur bidrar med utmaningar.

 

Vi står därför i en situation där vår social- och hälsovård måste förnyas för att bättre kunna garantera kvalitet och tillgång. Det här kräver bland annat en reform av hur vi ordnar social- och hälsovården. Flera regeringar har varit medvetna om att det behövs en så kallad vårdreform. De har försökt genomföra en sådan, men misslyckats. Det betyder nödvändigtvis inte att de tidigare regeringarna gjort ett dåligt jobb, men en vårdreform är en stor och utmanande uppgift som det inte finns en enkel lösning på.

 

Regeringen Marins målsättning är att göra en reform, som jämfört med nuläget gör social- och hälsovården mer jämlik, funktionell och hållbar. Vi tar lärdom av tidigare regeringars misstag och försöker göra bättre. Nyland behöver till exempel en särlösning och därför är vårt förslag att Nyland delas in i fem områden istället för ett. Det här är en betydande förbättring jämfört med tidigare förslag. Med den här lösningen förbättras regionernas och de enskilda människornas påverkningsmöjligheter. Det är även klart att vi med den nyländska särlösningen bättre garanterar service på båda nationalspråken. 

 

Tillgången till kvalitativ vård är avgörande och för västnylänningarna är Raseborgs och Lojos sjukhus i en central roll. För stunden förs det inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt en diskussion om Raseborgs sjukhus framtid. Jag anser helt klart att Raseborgs sjukhus även framöver ska få upprätthålla samjour. Sjukhuset har, som jag ser det, en viktig roll i det kommande landskapet och runt Raseborgs sjukhus vore det naturligt att bygga en framtidens sote-central. Sjukhuset är förstås viktigt för invånarnas vårdkedja, men det spelar också en roll för regionens livskraft. Det finns även flera andra goda argument för vårt sjukhus, som invånarnas rätt till vård på rimligt avstånd och att vård på båda nationalspråken ska garanteras. Det tror jag lyckas i Raseborg.

 

Den nuvarande sote-reformen är inte ännu i mål, men den fortskrider i god fart. Reformen kommer inte att lösa alla utmaningar vi har, men faktum är att vi behöver en reform så att vi i framtiden bättre kan garanterar kvalitet, mer jämlik vård, kortare köer, bättre tillgång och samtidigt även hejda kostnadsökningen. Det allra viktigaste i sote-reformen är ändå människan och hens rätt till vård och omsorg. Det här får inte glömmas bort i diskussionen om strukturer. Vi behöver även framöver människor som tar hand om andra människor.

 

 

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00