Vård i framtiden

06.03.2020 kl. 11:09
Alla står vi en dag inför en situation där vi är i behov av vård och omsorg.

Då måste vi kunna lita på att vi får god vård i tid och inom rimligt avstånd. Vi ska kunna lita på att kvaliteten på vården är hög och att personalen är motiverad och kunnig. 

 

Idag är det tyvärr inte alltid en självklarhet att människor i vårt land får vård varken inom rimlig tid eller annars på jämlika grunder. Vi ser även betydande hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska befolkningsgrupper och vår åldersstruktur bidrar med utmaningar.

 

Vi står därför i en situation där vår social- och hälsovård måste förnyas för att bättre kunna garantera kvalitet och tillgång. Det här kräver bland annat en reform av hur vi ordnar social- och hälsovården. Flera regeringar har varit medvetna om att det behövs en så kallad vårdreform. De har försökt genomföra en sådan, men misslyckats. Det betyder nödvändigtvis inte att de tidigare regeringarna gjort ett dåligt jobb, men en vårdreform är en stor och utmanande uppgift som det inte finns en enkel lösning på.

 

Regeringen Marins målsättning är att göra en reform, som jämfört med nuläget gör social- och hälsovården mer jämlik, funktionell och hållbar. Vi tar lärdom av tidigare regeringars misstag och försöker göra bättre. Nyland behöver till exempel en särlösning och därför är vårt förslag att Nyland delas in i fem områden istället för ett. Det här är en betydande förbättring jämfört med tidigare förslag. Med den här lösningen förbättras regionernas och de enskilda människornas påverkningsmöjligheter. Det är även klart att vi med den nyländska särlösningen bättre garanterar service på båda nationalspråken. 

 

Tillgången till kvalitativ vård är avgörande och för västnylänningarna är Raseborgs och Lojos sjukhus i en central roll. För stunden förs det inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt en diskussion om Raseborgs sjukhus framtid. Jag anser helt klart att Raseborgs sjukhus även framöver ska få upprätthålla samjour. Sjukhuset har, som jag ser det, en viktig roll i det kommande landskapet och runt Raseborgs sjukhus vore det naturligt att bygga en framtidens sote-central. Sjukhuset är förstås viktigt för invånarnas vårdkedja, men det spelar också en roll för regionens livskraft. Det finns även flera andra goda argument för vårt sjukhus, som invånarnas rätt till vård på rimligt avstånd och att vård på båda nationalspråken ska garanteras. Det tror jag lyckas i Raseborg.

 

Den nuvarande sote-reformen är inte ännu i mål, men den fortskrider i god fart. Reformen kommer inte att lösa alla utmaningar vi har, men faktum är att vi behöver en reform så att vi i framtiden bättre kan garanterar kvalitet, mer jämlik vård, kortare köer, bättre tillgång och samtidigt även hejda kostnadsökningen. Det allra viktigaste i sote-reformen är ändå människan och hens rätt till vård och omsorg. Det här får inte glömmas bort i diskussionen om strukturer. Vi behöver även framöver människor som tar hand om andra människor.

 

 

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30