Vård i framtiden

06.03.2020 kl. 11:09
Alla står vi en dag inför en situation där vi är i behov av vård och omsorg.

Då måste vi kunna lita på att vi får god vård i tid och inom rimligt avstånd. Vi ska kunna lita på att kvaliteten på vården är hög och att personalen är motiverad och kunnig. 

 

Idag är det tyvärr inte alltid en självklarhet att människor i vårt land får vård varken inom rimlig tid eller annars på jämlika grunder. Vi ser även betydande hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska befolkningsgrupper och vår åldersstruktur bidrar med utmaningar.

 

Vi står därför i en situation där vår social- och hälsovård måste förnyas för att bättre kunna garantera kvalitet och tillgång. Det här kräver bland annat en reform av hur vi ordnar social- och hälsovården. Flera regeringar har varit medvetna om att det behövs en så kallad vårdreform. De har försökt genomföra en sådan, men misslyckats. Det betyder nödvändigtvis inte att de tidigare regeringarna gjort ett dåligt jobb, men en vårdreform är en stor och utmanande uppgift som det inte finns en enkel lösning på.

 

Regeringen Marins målsättning är att göra en reform, som jämfört med nuläget gör social- och hälsovården mer jämlik, funktionell och hållbar. Vi tar lärdom av tidigare regeringars misstag och försöker göra bättre. Nyland behöver till exempel en särlösning och därför är vårt förslag att Nyland delas in i fem områden istället för ett. Det här är en betydande förbättring jämfört med tidigare förslag. Med den här lösningen förbättras regionernas och de enskilda människornas påverkningsmöjligheter. Det är även klart att vi med den nyländska särlösningen bättre garanterar service på båda nationalspråken. 

 

Tillgången till kvalitativ vård är avgörande och för västnylänningarna är Raseborgs och Lojos sjukhus i en central roll. För stunden förs det inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt en diskussion om Raseborgs sjukhus framtid. Jag anser helt klart att Raseborgs sjukhus även framöver ska få upprätthålla samjour. Sjukhuset har, som jag ser det, en viktig roll i det kommande landskapet och runt Raseborgs sjukhus vore det naturligt att bygga en framtidens sote-central. Sjukhuset är förstås viktigt för invånarnas vårdkedja, men det spelar också en roll för regionens livskraft. Det finns även flera andra goda argument för vårt sjukhus, som invånarnas rätt till vård på rimligt avstånd och att vård på båda nationalspråken ska garanteras. Det tror jag lyckas i Raseborg.

 

Den nuvarande sote-reformen är inte ännu i mål, men den fortskrider i god fart. Reformen kommer inte att lösa alla utmaningar vi har, men faktum är att vi behöver en reform så att vi i framtiden bättre kan garanterar kvalitet, mer jämlik vård, kortare köer, bättre tillgång och samtidigt även hejda kostnadsökningen. Det allra viktigaste i sote-reformen är ändå människan och hens rätt till vård och omsorg. Det här får inte glömmas bort i diskussionen om strukturer. Vi behöver även framöver människor som tar hand om andra människor.

 

 

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00