Kommunernas möjlighet att producera vård

01.03.2020 kl. 07:12
Turerna kring vårdreformen, det vill säga hur social- och hälsovården ska ordnas i framtiden, har sannerligen varit många under den senaste 15 åren.

Under den senaste regeringsperioden var valfriheten en väsentlig del av helheten. Då utgick man i princip från att alla andra aktörer förutom kommunerna, som har haft hand om omsorgen i kommunerna i ungefär 150 år, skulle kunna producera vård i framtiden.

Det här förslaget fick en hel del kritik under senaste valperioden. Helt befogat - vården som kommunerna producerar uppskattas och har genom tiderna uppskattats stort av kommuninvånarna. Jag råkar känna till det via mina tidigare roller.

Nu tuffar beredningen av vårdreformen vidare. Målet är att alla lagar som berör vårdreformen ska komma till behandling i riksdagen under detta år.

Landskapen är centrala även nu. Förutom att ha organisationsansvar ska landskapen även vara producenter. Det finns ändå alternativ, också för kommunerna.

För trots att ansvaret för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster som helhet överförs på landskapen, kan kommunerna ändå ha möjlighet att producera dessa tjänster enligt vissa specialvillkor. Kommunen kan producera tjänsterna med egen skattefinansiering eller ingå avtal med landskapet om att producera tjänster.

Det här konstateras i en utredning som publicerades av Social- och hälsovårdsministeriet i torsdags. Kommunernas roll som tjänsteproducenter är en väsentlig del i vårdhelheten och det har även konstaterats i regeringsprogrammet.

Det här är en viktig aspekt i samband med att Österbottens välfärdsområde söker sina slutgiltiga former. Det handlar om stora beslut och det är viktigt att kunna se på alla alternativ – allt för att invånaren även i framtiden ska kunna få en jämlik och kvalitativ vård och omsorg.

Coronaviruset och dess spridning i världen har märkts tydligt i medierna och riksdagen under den senaste veckan. Det är naturligt i och med att fler fall ha konstaterats i Europa på senare tid. Samtidigt har det andra fallet i Finland också konstaterats.

I torsdags hördes statsministerns upplysning om landets beredskap för den eventualitet att coronaviruset sprids i vårt land.

Vi kan vara mycket glada över att beredskapen i Finland är på en mycket hög nivå för att möta utmaningen att liknande sjukdomar sprids i världen. Våra sjukhus är väl förberedda då det gäller kunskapsnivå, material och förnödenheter. Det finns beredskap att snabbt prioritera om i vårdarbetet så att icke akuta ingrepp får vänta om en epidemi slår till.

THL och Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för att korrekt och lättförståelig information delges åt invånarna på flera olika språk. Här har även sjukvårdsdistrikten en viktig roll. En telefonjour kommer att upprättas för att få information om Coronaviruset.

Redan nu har kommunerna lagt ut information bland annat på sina hemsidor och sociala medier, men det är viktigt att budskapet når alla.

Vi lever i en global värld.  Således ska vi vara beredda på att Coronaviruset kan nå även vår region, men någon orsak till stor oro för en epidemi finns inte. Redan med att tvätta händerna med tvål under varmt vatten kommer man långt.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15