Kommunernas möjlighet att producera vård

01.03.2020 kl. 07:12
Turerna kring vårdreformen, det vill säga hur social- och hälsovården ska ordnas i framtiden, har sannerligen varit många under den senaste 15 åren.

Under den senaste regeringsperioden var valfriheten en väsentlig del av helheten. Då utgick man i princip från att alla andra aktörer förutom kommunerna, som har haft hand om omsorgen i kommunerna i ungefär 150 år, skulle kunna producera vård i framtiden.

Det här förslaget fick en hel del kritik under senaste valperioden. Helt befogat - vården som kommunerna producerar uppskattas och har genom tiderna uppskattats stort av kommuninvånarna. Jag råkar känna till det via mina tidigare roller.

Nu tuffar beredningen av vårdreformen vidare. Målet är att alla lagar som berör vårdreformen ska komma till behandling i riksdagen under detta år.

Landskapen är centrala även nu. Förutom att ha organisationsansvar ska landskapen även vara producenter. Det finns ändå alternativ, också för kommunerna.

För trots att ansvaret för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster som helhet överförs på landskapen, kan kommunerna ändå ha möjlighet att producera dessa tjänster enligt vissa specialvillkor. Kommunen kan producera tjänsterna med egen skattefinansiering eller ingå avtal med landskapet om att producera tjänster.

Det här konstateras i en utredning som publicerades av Social- och hälsovårdsministeriet i torsdags. Kommunernas roll som tjänsteproducenter är en väsentlig del i vårdhelheten och det har även konstaterats i regeringsprogrammet.

Det här är en viktig aspekt i samband med att Österbottens välfärdsområde söker sina slutgiltiga former. Det handlar om stora beslut och det är viktigt att kunna se på alla alternativ – allt för att invånaren även i framtiden ska kunna få en jämlik och kvalitativ vård och omsorg.

Coronaviruset och dess spridning i världen har märkts tydligt i medierna och riksdagen under den senaste veckan. Det är naturligt i och med att fler fall ha konstaterats i Europa på senare tid. Samtidigt har det andra fallet i Finland också konstaterats.

I torsdags hördes statsministerns upplysning om landets beredskap för den eventualitet att coronaviruset sprids i vårt land.

Vi kan vara mycket glada över att beredskapen i Finland är på en mycket hög nivå för att möta utmaningen att liknande sjukdomar sprids i världen. Våra sjukhus är väl förberedda då det gäller kunskapsnivå, material och förnödenheter. Det finns beredskap att snabbt prioritera om i vårdarbetet så att icke akuta ingrepp får vänta om en epidemi slår till.

THL och Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för att korrekt och lättförståelig information delges åt invånarna på flera olika språk. Här har även sjukvårdsdistrikten en viktig roll. En telefonjour kommer att upprättas för att få information om Coronaviruset.

Redan nu har kommunerna lagt ut information bland annat på sina hemsidor och sociala medier, men det är viktigt att budskapet når alla.

Vi lever i en global värld.  Således ska vi vara beredda på att Coronaviruset kan nå även vår region, men någon orsak till stor oro för en epidemi finns inte. Redan med att tvätta händerna med tvål under varmt vatten kommer man långt.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00