Kommunernas möjlighet att producera vård

01.03.2020 kl. 07:12
Turerna kring vårdreformen, det vill säga hur social- och hälsovården ska ordnas i framtiden, har sannerligen varit många under den senaste 15 åren.

Under den senaste regeringsperioden var valfriheten en väsentlig del av helheten. Då utgick man i princip från att alla andra aktörer förutom kommunerna, som har haft hand om omsorgen i kommunerna i ungefär 150 år, skulle kunna producera vård i framtiden.

Det här förslaget fick en hel del kritik under senaste valperioden. Helt befogat - vården som kommunerna producerar uppskattas och har genom tiderna uppskattats stort av kommuninvånarna. Jag råkar känna till det via mina tidigare roller.

Nu tuffar beredningen av vårdreformen vidare. Målet är att alla lagar som berör vårdreformen ska komma till behandling i riksdagen under detta år.

Landskapen är centrala även nu. Förutom att ha organisationsansvar ska landskapen även vara producenter. Det finns ändå alternativ, också för kommunerna.

För trots att ansvaret för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster som helhet överförs på landskapen, kan kommunerna ändå ha möjlighet att producera dessa tjänster enligt vissa specialvillkor. Kommunen kan producera tjänsterna med egen skattefinansiering eller ingå avtal med landskapet om att producera tjänster.

Det här konstateras i en utredning som publicerades av Social- och hälsovårdsministeriet i torsdags. Kommunernas roll som tjänsteproducenter är en väsentlig del i vårdhelheten och det har även konstaterats i regeringsprogrammet.

Det här är en viktig aspekt i samband med att Österbottens välfärdsområde söker sina slutgiltiga former. Det handlar om stora beslut och det är viktigt att kunna se på alla alternativ – allt för att invånaren även i framtiden ska kunna få en jämlik och kvalitativ vård och omsorg.

Coronaviruset och dess spridning i världen har märkts tydligt i medierna och riksdagen under den senaste veckan. Det är naturligt i och med att fler fall ha konstaterats i Europa på senare tid. Samtidigt har det andra fallet i Finland också konstaterats.

I torsdags hördes statsministerns upplysning om landets beredskap för den eventualitet att coronaviruset sprids i vårt land.

Vi kan vara mycket glada över att beredskapen i Finland är på en mycket hög nivå för att möta utmaningen att liknande sjukdomar sprids i världen. Våra sjukhus är väl förberedda då det gäller kunskapsnivå, material och förnödenheter. Det finns beredskap att snabbt prioritera om i vårdarbetet så att icke akuta ingrepp får vänta om en epidemi slår till.

THL och Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för att korrekt och lättförståelig information delges åt invånarna på flera olika språk. Här har även sjukvårdsdistrikten en viktig roll. En telefonjour kommer att upprättas för att få information om Coronaviruset.

Redan nu har kommunerna lagt ut information bland annat på sina hemsidor och sociala medier, men det är viktigt att budskapet når alla.

Vi lever i en global värld.  Således ska vi vara beredda på att Coronaviruset kan nå även vår region, men någon orsak till stor oro för en epidemi finns inte. Redan med att tvätta händerna med tvål under varmt vatten kommer man långt.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15