Kommunernas möjlighet att producera vård

01.03.2020 kl. 07:12
Turerna kring vårdreformen, det vill säga hur social- och hälsovården ska ordnas i framtiden, har sannerligen varit många under den senaste 15 åren.

Under den senaste regeringsperioden var valfriheten en väsentlig del av helheten. Då utgick man i princip från att alla andra aktörer förutom kommunerna, som har haft hand om omsorgen i kommunerna i ungefär 150 år, skulle kunna producera vård i framtiden.

Det här förslaget fick en hel del kritik under senaste valperioden. Helt befogat - vården som kommunerna producerar uppskattas och har genom tiderna uppskattats stort av kommuninvånarna. Jag råkar känna till det via mina tidigare roller.

Nu tuffar beredningen av vårdreformen vidare. Målet är att alla lagar som berör vårdreformen ska komma till behandling i riksdagen under detta år.

Landskapen är centrala även nu. Förutom att ha organisationsansvar ska landskapen även vara producenter. Det finns ändå alternativ, också för kommunerna.

För trots att ansvaret för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster som helhet överförs på landskapen, kan kommunerna ändå ha möjlighet att producera dessa tjänster enligt vissa specialvillkor. Kommunen kan producera tjänsterna med egen skattefinansiering eller ingå avtal med landskapet om att producera tjänster.

Det här konstateras i en utredning som publicerades av Social- och hälsovårdsministeriet i torsdags. Kommunernas roll som tjänsteproducenter är en väsentlig del i vårdhelheten och det har även konstaterats i regeringsprogrammet.

Det här är en viktig aspekt i samband med att Österbottens välfärdsområde söker sina slutgiltiga former. Det handlar om stora beslut och det är viktigt att kunna se på alla alternativ – allt för att invånaren även i framtiden ska kunna få en jämlik och kvalitativ vård och omsorg.

Coronaviruset och dess spridning i världen har märkts tydligt i medierna och riksdagen under den senaste veckan. Det är naturligt i och med att fler fall ha konstaterats i Europa på senare tid. Samtidigt har det andra fallet i Finland också konstaterats.

I torsdags hördes statsministerns upplysning om landets beredskap för den eventualitet att coronaviruset sprids i vårt land.

Vi kan vara mycket glada över att beredskapen i Finland är på en mycket hög nivå för att möta utmaningen att liknande sjukdomar sprids i världen. Våra sjukhus är väl förberedda då det gäller kunskapsnivå, material och förnödenheter. Det finns beredskap att snabbt prioritera om i vårdarbetet så att icke akuta ingrepp får vänta om en epidemi slår till.

THL och Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för att korrekt och lättförståelig information delges åt invånarna på flera olika språk. Här har även sjukvårdsdistrikten en viktig roll. En telefonjour kommer att upprättas för att få information om Coronaviruset.

Redan nu har kommunerna lagt ut information bland annat på sina hemsidor och sociala medier, men det är viktigt att budskapet når alla.

Vi lever i en global värld.  Således ska vi vara beredda på att Coronaviruset kan nå även vår region, men någon orsak till stor oro för en epidemi finns inte. Redan med att tvätta händerna med tvål under varmt vatten kommer man långt.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15