EU:s budgetramar

22.02.2020 kl. 06:40
EU:s budgetramar för de kommande sju åren har varit den enskilt största politiska frågan under den gångna veckan, både här i Finland och i EU.

Budgetförhandlingarna inleddes på allvar i torsdags då EU-ledarna samlades till det extra insatta toppmötet i Bryssel. Dessa förhandlingar är alltid utmanande men speciellt tuffa är de nu då den stora nettobetalaren Storbritannien inte längre är med. I skrivande stund finns det inte mer att säga än att Finlands prioriteringar handlar bland annat om att rättsstatsprincipen beaktas i budgetramarna och att vi försäkrar en tillräcklig finansiering till jordbruksutvecklingen.

En riksdagsledamot kan ta initiativ till en debatt om en aktuell fråga. En aktualitetsdebatt resulterar inte i ett beslut utan är ett verktyg för oss ledamöter att uppmärksamma aktuella frågor. Riksdagen hart fört två sådana aktualitetsdebatter under den gångna veckan. På onsdagen i plenum diskuterade vi överskuldsättning och i torsdags det nationella genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Båda ämnena är ytterst viktiga.

Överskuldsättningen bland medborgare har ökat och vi har cirka 400 000 i vårt land med betalningsanmärkningar. Betalningsanmärkningen behöver inte nödvändigtvis bero på stora summor som blir obetalda, men för individen kan anmärkningen sätta igång en ond cirkel och försvåra bland annat beviljandet av bostadslån och hemförsäkring. På grund av skammen över att ha ekonomiska problem vågar eller vill inte heller alla med skuldproblem söka hjälp.

Sällan råder det en så stor enighet i salen än då vi diskuterade överskuldsättning och hur vi kan förebygga skuldproblem. Det är viktigt att regeringen agerar effektivt för att minska på överskuldsättningen och alla de problem som är förknippade till det. Vi har bra skrivningar i regeringsprogrammet som nu regeringen målmedvetet genomför. Bland annat ska tillgången till ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning förbättras. Ett positivt kreditregister kommer också att införas under regeringsperioden.

Trots att Finland har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning så har vi mycket kvar att göra med att tillgodose deras rättigheter. Personer med funktionsnedsättning utsätts tyvärr fortfarande ofta för fördomar, diskriminering, uteslutning och till och med våld. Att bli av med stereotypier och fördomar och att förbättra tillgängligheten, utbildningen och tillträdet till arbetslivet för personer med funktionsnedsättning är något vi kan stödja mycket bättre än för närvarande. Att så många ledamöter över partigränser underskrivit debattinitiativet bevisar för mig att frågan om de funktionshindrade personers rättigheter upplevs som viktig. Här gör regeringen också ett målmedvetet jobb och har bland annat inlett ett försöksprojekt för att testa personlig budget för personer med funktionsnedsättning.

Som avslut för veckan så deltog jag på Österbottens Vinterskogsdagar där jag gav jag en skogspolitisk redogörelse. Jag lyfte fram centrala punkter ur regeringsprogrammet som berör skogsbruket. Jag fokuserade på regeringens mål om att främja skogarnas tillväxt och stärka kolsänkan inom markanvändningssektorn. Jag betonade att skogen inte är ett problem utan en viktig del av lösningen.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15