EU:s budgetramar

22.02.2020 kl. 06:40
EU:s budgetramar för de kommande sju åren har varit den enskilt största politiska frågan under den gångna veckan, både här i Finland och i EU.

Budgetförhandlingarna inleddes på allvar i torsdags då EU-ledarna samlades till det extra insatta toppmötet i Bryssel. Dessa förhandlingar är alltid utmanande men speciellt tuffa är de nu då den stora nettobetalaren Storbritannien inte längre är med. I skrivande stund finns det inte mer att säga än att Finlands prioriteringar handlar bland annat om att rättsstatsprincipen beaktas i budgetramarna och att vi försäkrar en tillräcklig finansiering till jordbruksutvecklingen.

En riksdagsledamot kan ta initiativ till en debatt om en aktuell fråga. En aktualitetsdebatt resulterar inte i ett beslut utan är ett verktyg för oss ledamöter att uppmärksamma aktuella frågor. Riksdagen hart fört två sådana aktualitetsdebatter under den gångna veckan. På onsdagen i plenum diskuterade vi överskuldsättning och i torsdags det nationella genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Båda ämnena är ytterst viktiga.

Överskuldsättningen bland medborgare har ökat och vi har cirka 400 000 i vårt land med betalningsanmärkningar. Betalningsanmärkningen behöver inte nödvändigtvis bero på stora summor som blir obetalda, men för individen kan anmärkningen sätta igång en ond cirkel och försvåra bland annat beviljandet av bostadslån och hemförsäkring. På grund av skammen över att ha ekonomiska problem vågar eller vill inte heller alla med skuldproblem söka hjälp.

Sällan råder det en så stor enighet i salen än då vi diskuterade överskuldsättning och hur vi kan förebygga skuldproblem. Det är viktigt att regeringen agerar effektivt för att minska på överskuldsättningen och alla de problem som är förknippade till det. Vi har bra skrivningar i regeringsprogrammet som nu regeringen målmedvetet genomför. Bland annat ska tillgången till ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning förbättras. Ett positivt kreditregister kommer också att införas under regeringsperioden.

Trots att Finland har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning så har vi mycket kvar att göra med att tillgodose deras rättigheter. Personer med funktionsnedsättning utsätts tyvärr fortfarande ofta för fördomar, diskriminering, uteslutning och till och med våld. Att bli av med stereotypier och fördomar och att förbättra tillgängligheten, utbildningen och tillträdet till arbetslivet för personer med funktionsnedsättning är något vi kan stödja mycket bättre än för närvarande. Att så många ledamöter över partigränser underskrivit debattinitiativet bevisar för mig att frågan om de funktionshindrade personers rättigheter upplevs som viktig. Här gör regeringen också ett målmedvetet jobb och har bland annat inlett ett försöksprojekt för att testa personlig budget för personer med funktionsnedsättning.

Som avslut för veckan så deltog jag på Österbottens Vinterskogsdagar där jag gav jag en skogspolitisk redogörelse. Jag lyfte fram centrala punkter ur regeringsprogrammet som berör skogsbruket. Jag fokuserade på regeringens mål om att främja skogarnas tillväxt och stärka kolsänkan inom markanvändningssektorn. Jag betonade att skogen inte är ett problem utan en viktig del av lösningen.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15