EU:s budgetramar

22.02.2020 kl. 06:40
EU:s budgetramar för de kommande sju åren har varit den enskilt största politiska frågan under den gångna veckan, både här i Finland och i EU.

Budgetförhandlingarna inleddes på allvar i torsdags då EU-ledarna samlades till det extra insatta toppmötet i Bryssel. Dessa förhandlingar är alltid utmanande men speciellt tuffa är de nu då den stora nettobetalaren Storbritannien inte längre är med. I skrivande stund finns det inte mer att säga än att Finlands prioriteringar handlar bland annat om att rättsstatsprincipen beaktas i budgetramarna och att vi försäkrar en tillräcklig finansiering till jordbruksutvecklingen.

En riksdagsledamot kan ta initiativ till en debatt om en aktuell fråga. En aktualitetsdebatt resulterar inte i ett beslut utan är ett verktyg för oss ledamöter att uppmärksamma aktuella frågor. Riksdagen hart fört två sådana aktualitetsdebatter under den gångna veckan. På onsdagen i plenum diskuterade vi överskuldsättning och i torsdags det nationella genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Båda ämnena är ytterst viktiga.

Överskuldsättningen bland medborgare har ökat och vi har cirka 400 000 i vårt land med betalningsanmärkningar. Betalningsanmärkningen behöver inte nödvändigtvis bero på stora summor som blir obetalda, men för individen kan anmärkningen sätta igång en ond cirkel och försvåra bland annat beviljandet av bostadslån och hemförsäkring. På grund av skammen över att ha ekonomiska problem vågar eller vill inte heller alla med skuldproblem söka hjälp.

Sällan råder det en så stor enighet i salen än då vi diskuterade överskuldsättning och hur vi kan förebygga skuldproblem. Det är viktigt att regeringen agerar effektivt för att minska på överskuldsättningen och alla de problem som är förknippade till det. Vi har bra skrivningar i regeringsprogrammet som nu regeringen målmedvetet genomför. Bland annat ska tillgången till ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning förbättras. Ett positivt kreditregister kommer också att införas under regeringsperioden.

Trots att Finland har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning så har vi mycket kvar att göra med att tillgodose deras rättigheter. Personer med funktionsnedsättning utsätts tyvärr fortfarande ofta för fördomar, diskriminering, uteslutning och till och med våld. Att bli av med stereotypier och fördomar och att förbättra tillgängligheten, utbildningen och tillträdet till arbetslivet för personer med funktionsnedsättning är något vi kan stödja mycket bättre än för närvarande. Att så många ledamöter över partigränser underskrivit debattinitiativet bevisar för mig att frågan om de funktionshindrade personers rättigheter upplevs som viktig. Här gör regeringen också ett målmedvetet jobb och har bland annat inlett ett försöksprojekt för att testa personlig budget för personer med funktionsnedsättning.

Som avslut för veckan så deltog jag på Österbottens Vinterskogsdagar där jag gav jag en skogspolitisk redogörelse. Jag lyfte fram centrala punkter ur regeringsprogrammet som berör skogsbruket. Jag fokuserade på regeringens mål om att främja skogarnas tillväxt och stärka kolsänkan inom markanvändningssektorn. Jag betonade att skogen inte är ett problem utan en viktig del av lösningen.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00