Tenala-Marcialonga-Nordsjö

31.01.2020 kl. 12:49
Senaste söndag stod jag på startstrecket till långloppet på skidor, Marcialonga, i en by i norra Italien.

Jag kände en viss osäkerhet i magbottnen eftersom skidkilometrarna på riktig snö inte blivit särskilt många hittills, dels på grund av mitt nuvarande arbete - men främst eftersom vintern inte varit vad den tidigare brukat här i Tenala då drivorna ofta stod höga den här tiden på året. I Trento drygt tvåtusen kilometer längre bort såg det inte bättre ut. Alpängarna var gröna och arrangörerna hade haft ett drygt arbete med att anlägga det 70 kilometer långa spåret för de tusentals deltagarna.

 

Visserligen har vädret i alla tider ändrat från år till år, men nu visar all forskning som sammanställs i de s.k. IPCC-rapporterna, att vi människor haft stor inverkan på vårt klimat och att det senast nu är dags att reagera och fatta beslut som reducerar våra utsläpp av växthusgaser.

 

I regeringsprogrammet slår vi fast, att Finland skall vara kolneutralt år 2035 - alltså om bara femton år. Det här kommer att kräva stora förändringar bl.a. inom trafiksektorn och industri - och energiproduktion. Satsningar i spårvägar och infrastruktur för  el- och gasbilar, utvecklandet av den nordiska elmarknaden och förändringar i energibeskattningen samt åtgärder för att öka energieffektiviteten inom byggande och boende är åtgärder som finns på regeringens arbetslista. Inom regeringen jobbar vi just nu intensivt med att utforma de styrmedel som behövs så att de blir så effektiva och ändamålsenliga som möjligt och att eventuella sidoeffekter blir så små som möjligt.

 

Under den senaste tiden har klimatångest varit ett nytt uttryck och många känner en ovisshet i vardagsbesluten t.ex. vad gäller det de sätter på tallriken eller för att de måste använda bilen. Det är sant, att vi alla kan och behöver tänka i nya banor och att vi alla med vårt eget handlande kan inverka på att utsläppen av växthusgaserna minskar. Ändå tror jag inte vi löser klimatkrisen genom att skuldbelägga enskilda individer. Det är vi beslutsfattare som skall se till att strukturerna i samhället ändras så att människorna kan göra rätta val och utsläppen minimeras.

 

Jag ser inte enbart utmaningar utan också stora möjligheter för Finland i kampen mot klimatförändringen. Bioekonomi, cirkulär ekonomi och cleantech är områden där vi är framstående och vi har en hög utbildningsnivå och duktigt folk inom forskning och utveckling. Klimatförändringen är global och vi kan vara med och skapa nya lösningar.

 

I början av nästa vecka skall regeringen hålla sitt stora klimatmöte i Nordsjö. Där skall vi gå igenom vad regeringen gjort hittills, vi skall få en lägesrapport från landets främsta experter och vi skall dra upp riktlinjer och tidtabeller för regeringens fortsatta klimatarbete. Det här blir viktig vägkost för den energi- och klimatpolitiska ministerarbetsgruppen där jag deltar och där beredningsarbetet fortsätter.

 

Efter drygt fem timmar hägrade målrakan för mig denna gång i den vackra italienska alpbyn.

Lärdomen av långloppet, vilket också gäller klimatarbetet, är att man måste sköta bakgrundsjobbet och förberedelserna väl, vara stenhårt målmedveten i genomförandet och fördela krafterna rätt.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00