Fler farsdagar gynnar alla

19.11.2019 kl. 12:48
Ett par veckor efter farsdagen deltog jag i lanseringstillfället av Nordiska ministerrådets rapport ”State of Nordic Fathers” i Köpenhamn.

Rapporten jämför papparollen i Norden, såväl gällande attityder, politiska beslut som deras inverkan på arbets- och familjeliv. Rapporten lyfter även tydligt fram vikten av ett jämställt familjeledighetssystem.

 

Familjeledigheterna är till för att stöda hela familjen under den första tiden efter att barnet fötts. I de fall det finns två närvarande föräldrar bör möjligheten till likvärdigt familjeliv och föräldraskap gälla båda, det vill säga i de flesta fall både mamman och pappan. I medeltal använder ändå nordiska pappor mindre än hälften av familjeledigheterna. Finland ligger tillsammans med Danmark dessutom långt bakom de övriga nordiska länderna; här används i snitt bara 10 % av familjeledigheterna av pappan.

 

Ändå framkommer det i rapporten att över 90 % av både mammorna och papporna i Norden anser att pappan ska väldigt involverad i vården av barn, och att både mammor och pappor har ett likvärdigt ansvar för omvård under barnens första år. Tre av fyra föräldrar anser att föräldraledigheten ska delas lika. De här siffrorna visar klart att det någonstans på vägen uppstår trösklar eller barriärer för pappor att ta ut ledighet, också i Norden.

 

En del av trösklarna hänger ihop med attityder och stereotypa könsroller. Enligt rapporten oroar sig män också över att föräldraledighet ska straffa deras karriär. Arbetsplatserna bär därför ett stort ansvar för att skapa en familjevänlig atmosfär, där det är både naturligt och önskvärt att papporna jämlikt deltar i familjelivet.

 

Ett mer jämställt familje- och arbetsliv gynnar både familjen och samhället. Det stärker faderns relation till den övriga familjen och stöder barnets utveckling. För mammornas del innebär det en mer jämlik fördelning av hushållsarbete och en starkare ställning på arbetsmarknaden, vilket även skulle innebära en mera jämställd löne- och pensionsutveckling. Öronmärkt ledighet för papporna har en avgörande effekt för att öka deras andel av familjeledigheten, vilket också framkommer i rapporten. Vi behöver alltså fler ”farsdagar” i familjeledigheterna.

 

Det är också viktigt att poängtera att rapporten påminner om att barns välmående inte är strikt bundet till en mamma och en pappa, utan handlar om närvarande föräldrar. Detta gäller oavsett kön, eller om föräldrarna är separerade eller inte.

 

Rapporten bekräftar uppfattningen om att vi ännu har mycket vi kan bli bättre på. Att främja ett mer jämlikt föräldraskap är en viktig målsättning i regeringens kommande reform av familjeledigheterna. Målet är att mammor och pappor får lika många kvoterade familjeledighetsmånader. De inkomstrelaterade ledigheter som är kvoterade för pappor bör förlängas utan att den andel som för närvarande kan användas av mammorna förkortas. Samtidigt ska också andra familjekonstellationer och exempelvis ensamföretagares situation beaktas.

 

Jämställdheten är inte färdig än, men om vi kan åstadkomma en sådan här familjeledighetsreform är det ett viktigt steg framåt.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15