Fler farsdagar gynnar alla

19.11.2019 kl. 12:48
Ett par veckor efter farsdagen deltog jag i lanseringstillfället av Nordiska ministerrådets rapport ”State of Nordic Fathers” i Köpenhamn.

Rapporten jämför papparollen i Norden, såväl gällande attityder, politiska beslut som deras inverkan på arbets- och familjeliv. Rapporten lyfter även tydligt fram vikten av ett jämställt familjeledighetssystem.

 

Familjeledigheterna är till för att stöda hela familjen under den första tiden efter att barnet fötts. I de fall det finns två närvarande föräldrar bör möjligheten till likvärdigt familjeliv och föräldraskap gälla båda, det vill säga i de flesta fall både mamman och pappan. I medeltal använder ändå nordiska pappor mindre än hälften av familjeledigheterna. Finland ligger tillsammans med Danmark dessutom långt bakom de övriga nordiska länderna; här används i snitt bara 10 % av familjeledigheterna av pappan.

 

Ändå framkommer det i rapporten att över 90 % av både mammorna och papporna i Norden anser att pappan ska väldigt involverad i vården av barn, och att både mammor och pappor har ett likvärdigt ansvar för omvård under barnens första år. Tre av fyra föräldrar anser att föräldraledigheten ska delas lika. De här siffrorna visar klart att det någonstans på vägen uppstår trösklar eller barriärer för pappor att ta ut ledighet, också i Norden.

 

En del av trösklarna hänger ihop med attityder och stereotypa könsroller. Enligt rapporten oroar sig män också över att föräldraledighet ska straffa deras karriär. Arbetsplatserna bär därför ett stort ansvar för att skapa en familjevänlig atmosfär, där det är både naturligt och önskvärt att papporna jämlikt deltar i familjelivet.

 

Ett mer jämställt familje- och arbetsliv gynnar både familjen och samhället. Det stärker faderns relation till den övriga familjen och stöder barnets utveckling. För mammornas del innebär det en mer jämlik fördelning av hushållsarbete och en starkare ställning på arbetsmarknaden, vilket även skulle innebära en mera jämställd löne- och pensionsutveckling. Öronmärkt ledighet för papporna har en avgörande effekt för att öka deras andel av familjeledigheten, vilket också framkommer i rapporten. Vi behöver alltså fler ”farsdagar” i familjeledigheterna.

 

Det är också viktigt att poängtera att rapporten påminner om att barns välmående inte är strikt bundet till en mamma och en pappa, utan handlar om närvarande föräldrar. Detta gäller oavsett kön, eller om föräldrarna är separerade eller inte.

 

Rapporten bekräftar uppfattningen om att vi ännu har mycket vi kan bli bättre på. Att främja ett mer jämlikt föräldraskap är en viktig målsättning i regeringens kommande reform av familjeledigheterna. Målet är att mammor och pappor får lika många kvoterade familjeledighetsmånader. De inkomstrelaterade ledigheter som är kvoterade för pappor bör förlängas utan att den andel som för närvarande kan användas av mammorna förkortas. Samtidigt ska också andra familjekonstellationer och exempelvis ensamföretagares situation beaktas.

 

Jämställdheten är inte färdig än, men om vi kan åstadkomma en sådan här familjeledighetsreform är det ett viktigt steg framåt.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15