Budgeten bygger framtiden

18.10.2019 kl. 12:47
Den 7 oktober publicerades regeringens budgetförslag. Budgetförslaget har diskuterats både i riksdagen och i medier. Nu ska riksdagen behandla budgeten i olika utskott och i december godkänns den slutligt.

Jag är glad och nöjd över de satsningar och investeringar regeringen gör. Vi föreslår bland annat

betydande satsningar på forskning och utbildning, infrastruktur samt på klimatåtgärder. De här utgör grunden för en hållbar utveckling och framtid.

 

Samtidigt som vi gör de här satsningarna är det viktigt att vi ser till att statsekonomin hålls i balans. Högre sysselsättning ger ökade skatteinkomster. För att det här ska lyckas är regeringens sysselsättnings-målsättningar av stor betydelse. Målet är att nå en sysselsättningsgrad på 75 procent fram till 2023. Det vill säga samma nivå som våra nordiska grannländer har. I praktiken innebär det cirka 60 000 fler personer i arbetslivet än i dag. Målsättningen är viktig också ur ett mänskligt perspektiv. Det är viktigt att så många som möjligt har ett jobb och kan vara delaktiga i samhället. Det minskar dessutom risken för marginalisering och utanförskap.

 

En ministerarbetsgrupp, där jag ingår, har som ansvar att leda och koordinera arbetet för att uppnå sysselsättningsmålet. Ambitionsnivån är hög, och kräver målmedvetet arbete: redan under nästa år ska vi kunna presentera en utförlig åtgärdsplan. Till de viktigaste förslagen kan bland annat lönesubventioner, rekryteringsstöd, arbetsvälmående och utvecklande av ungdomsgarantin

räknas. Försök där kommuner tar ansvar för arbetsförmedling inleds, tillståndsprocessen kring

anställande av utländsk arbetskraft behöver försnabbas, lokala avtal främjas och det ska utarbetas

en utförlig företagsstrategi.  Utöver de direkta satsningarna på sysselsättningen vidtas även andra åtgärder som bidrar till att fler har ett jobb att gå till. Investeringarna i kvalitativ utbildning på alla stadier är alldeles grundläggande för att vi ska stärka Finlands konkurrenskraft och därmed skapa fler arbetstillfällen.

Det här är framtidssatsningar som ger goda förutsättningar för en hög sysselsättningsnivå och ett

dynamiskt samhälle.

 

Regeringens satsningar på en fungerande infrastruktur underlättar både boende och företagsamhet också utanför storstäderna. Fungerande trafiklösningar behövs för att företagen ska kunna vara framgångsrika, inte minst små- och medelstora företag där de flesta nya arbetstillfällen uppstår. För vår region är elektrifieringen av Hangö–Hyvingebanan och upprustningen av kustbanan två oerhört viktiga och efterlängtade satsningar.

 

Regeringen tar klimatfrågan på allvar. Förutom att det är centralt att tackla klimatförändringen, med tanke på vår överlevnad, kan det också leda till nya möjligheter och arbetstillfällen. Jag är stolt över att den här regeringen har ambitiösa klimatmålsättningar och också annars vidtar åtgärder för att bygga ett hållbart, konkurrenskraftigt och inkluderande samhälle.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00