Budgeten bygger framtiden

18.10.2019 kl. 12:47
Den 7 oktober publicerades regeringens budgetförslag. Budgetförslaget har diskuterats både i riksdagen och i medier. Nu ska riksdagen behandla budgeten i olika utskott och i december godkänns den slutligt.

Jag är glad och nöjd över de satsningar och investeringar regeringen gör. Vi föreslår bland annat

betydande satsningar på forskning och utbildning, infrastruktur samt på klimatåtgärder. De här utgör grunden för en hållbar utveckling och framtid.

 

Samtidigt som vi gör de här satsningarna är det viktigt att vi ser till att statsekonomin hålls i balans. Högre sysselsättning ger ökade skatteinkomster. För att det här ska lyckas är regeringens sysselsättnings-målsättningar av stor betydelse. Målet är att nå en sysselsättningsgrad på 75 procent fram till 2023. Det vill säga samma nivå som våra nordiska grannländer har. I praktiken innebär det cirka 60 000 fler personer i arbetslivet än i dag. Målsättningen är viktig också ur ett mänskligt perspektiv. Det är viktigt att så många som möjligt har ett jobb och kan vara delaktiga i samhället. Det minskar dessutom risken för marginalisering och utanförskap.

 

En ministerarbetsgrupp, där jag ingår, har som ansvar att leda och koordinera arbetet för att uppnå sysselsättningsmålet. Ambitionsnivån är hög, och kräver målmedvetet arbete: redan under nästa år ska vi kunna presentera en utförlig åtgärdsplan. Till de viktigaste förslagen kan bland annat lönesubventioner, rekryteringsstöd, arbetsvälmående och utvecklande av ungdomsgarantin

räknas. Försök där kommuner tar ansvar för arbetsförmedling inleds, tillståndsprocessen kring

anställande av utländsk arbetskraft behöver försnabbas, lokala avtal främjas och det ska utarbetas

en utförlig företagsstrategi.  Utöver de direkta satsningarna på sysselsättningen vidtas även andra åtgärder som bidrar till att fler har ett jobb att gå till. Investeringarna i kvalitativ utbildning på alla stadier är alldeles grundläggande för att vi ska stärka Finlands konkurrenskraft och därmed skapa fler arbetstillfällen.

Det här är framtidssatsningar som ger goda förutsättningar för en hög sysselsättningsnivå och ett

dynamiskt samhälle.

 

Regeringens satsningar på en fungerande infrastruktur underlättar både boende och företagsamhet också utanför storstäderna. Fungerande trafiklösningar behövs för att företagen ska kunna vara framgångsrika, inte minst små- och medelstora företag där de flesta nya arbetstillfällen uppstår. För vår region är elektrifieringen av Hangö–Hyvingebanan och upprustningen av kustbanan två oerhört viktiga och efterlängtade satsningar.

 

Regeringen tar klimatfrågan på allvar. Förutom att det är centralt att tackla klimatförändringen, med tanke på vår överlevnad, kan det också leda till nya möjligheter och arbetstillfällen. Jag är stolt över att den här regeringen har ambitiösa klimatmålsättningar och också annars vidtar åtgärder för att bygga ett hållbart, konkurrenskraftigt och inkluderande samhälle.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50