Budgeten bygger framtiden

18.10.2019 kl. 12:47
Den 7 oktober publicerades regeringens budgetförslag. Budgetförslaget har diskuterats både i riksdagen och i medier. Nu ska riksdagen behandla budgeten i olika utskott och i december godkänns den slutligt.

Jag är glad och nöjd över de satsningar och investeringar regeringen gör. Vi föreslår bland annat

betydande satsningar på forskning och utbildning, infrastruktur samt på klimatåtgärder. De här utgör grunden för en hållbar utveckling och framtid.

 

Samtidigt som vi gör de här satsningarna är det viktigt att vi ser till att statsekonomin hålls i balans. Högre sysselsättning ger ökade skatteinkomster. För att det här ska lyckas är regeringens sysselsättnings-målsättningar av stor betydelse. Målet är att nå en sysselsättningsgrad på 75 procent fram till 2023. Det vill säga samma nivå som våra nordiska grannländer har. I praktiken innebär det cirka 60 000 fler personer i arbetslivet än i dag. Målsättningen är viktig också ur ett mänskligt perspektiv. Det är viktigt att så många som möjligt har ett jobb och kan vara delaktiga i samhället. Det minskar dessutom risken för marginalisering och utanförskap.

 

En ministerarbetsgrupp, där jag ingår, har som ansvar att leda och koordinera arbetet för att uppnå sysselsättningsmålet. Ambitionsnivån är hög, och kräver målmedvetet arbete: redan under nästa år ska vi kunna presentera en utförlig åtgärdsplan. Till de viktigaste förslagen kan bland annat lönesubventioner, rekryteringsstöd, arbetsvälmående och utvecklande av ungdomsgarantin

räknas. Försök där kommuner tar ansvar för arbetsförmedling inleds, tillståndsprocessen kring

anställande av utländsk arbetskraft behöver försnabbas, lokala avtal främjas och det ska utarbetas

en utförlig företagsstrategi.  Utöver de direkta satsningarna på sysselsättningen vidtas även andra åtgärder som bidrar till att fler har ett jobb att gå till. Investeringarna i kvalitativ utbildning på alla stadier är alldeles grundläggande för att vi ska stärka Finlands konkurrenskraft och därmed skapa fler arbetstillfällen.

Det här är framtidssatsningar som ger goda förutsättningar för en hög sysselsättningsnivå och ett

dynamiskt samhälle.

 

Regeringens satsningar på en fungerande infrastruktur underlättar både boende och företagsamhet också utanför storstäderna. Fungerande trafiklösningar behövs för att företagen ska kunna vara framgångsrika, inte minst små- och medelstora företag där de flesta nya arbetstillfällen uppstår. För vår region är elektrifieringen av Hangö–Hyvingebanan och upprustningen av kustbanan två oerhört viktiga och efterlängtade satsningar.

 

Regeringen tar klimatfrågan på allvar. Förutom att det är centralt att tackla klimatförändringen, med tanke på vår överlevnad, kan det också leda till nya möjligheter och arbetstillfällen. Jag är stolt över att den här regeringen har ambitiösa klimatmålsättningar och också annars vidtar åtgärder för att bygga ett hållbart, konkurrenskraftigt och inkluderande samhälle.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00