En levande landsbygd och smart krympning

22.02.2020 kl. 06:45

För en tid sen fanns ett uppslag i denna tidning om befolkningsutvecklingen i de sydösterbottniska kommunerna under 2000-talet. I likhet med många andra regioner i landet - största delen faktiskt - har befolkningens antal minskat. I de fyra sydösterbottniska kommunerna var minuset 2361 personer under två decennier.

Finansministeriets rapport Kommunernas lägesbild, som publicerades nyligen, visar att förändringen i befolkningsstrukturen inte ett förbigående fenomen i vårt land. Skillnaderna mellan kommunerna ökar ytterligare. Såväl mindre kommuner som landsortsstäder väntas få det kämpigt.

Folkmängden behöver nödvändigtvis inte vara ett problem. Det väsentliga är att åldersstrukturen är i balans. Det är viktigt att sysselsättningsläget är gott och att den arbetsföra befolkningen är så pass stor att skatteintäkterna räcker till för att täcka behovet av offentliga service såsom dagvård, skola, vård och omsorg åt invånarna. Nej, jag har inte glömt pensionärerna, de betalar också skatt.

På sikt är den låga nativiteten ett bekymmer som kan äventyra vår välfärd. Därför är det viktigt att vi funderar på smarta lösningar för våra landsbygdssamhällen och småstäder. Nästa vecka anordnas landsbygdens nätverksseminarium i riksdagen där vi kommer att diskutera regionutveckling med temat Smart Shrinking.

Smart Shrinking (smart krympning) är ett tillvägagångssätt som ska uppmuntra till att tänka i nya banor, få insikt i vad multi-lokalitet innebär och hurdana karaktäristiska drag för framgångsrika landsbygds- och skärgårdsområden det finns i Finland och Norden. Ett områdes livskraft och människors välbefinnande är inte enbart beroende av befolkningsutveckling eller ekonomisk tillväxt.

Den snabba och kraftiga digitaliseringen medför fler möjligheter till att hålla landsbygden levande. Urbaniseringen är en trend i hela Norden där glesbygden avfolkas och nya jobb skapas i städerna. Dessa jobb är viktiga för landets välstånd som helhet.

 

För mig och mina kollegor i SFP är en levande landsbygd och skärgård viktig. Vi behöver också livskraftiga städer. Vi behöver en god balans mellan stad och landsbygd för att alla ska gynnas och nå framgång tillsammans. I regeringsprogrammet finns flera positiva satsningar för att trygga och utveckla landsbygdsområden som är glest befolkade.

 

För oss i Österbotten, som är vana ”ti arbet i lag”, är det speciellt viktigt att vi själva får vara med och påverka en bättre livskvalitet och välbefinnande. Förutom möjlighet att påverka skapar det samhörighet.

 

Om vi är trygga i vårt samhällsbygge och jobbar tillsammans är vi även mera välkomnande för till exempel ny befolkning. Sådana behövs bland annat till nejdens företag som ropar efter arbetskraft. Arbetskraftsrelaterade invandringen måste bli smidigare, vilket även är under arbete.

 

Trots kraxande olyckskorpar om befolkningsminskning har vi på den österbottniska landsbygden alla möjligheter att fixa det - genom att tänka smart och långsiktigt.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15