En levande landsbygd och smart krympning

22.02.2020 kl. 06:45

För en tid sen fanns ett uppslag i denna tidning om befolkningsutvecklingen i de sydösterbottniska kommunerna under 2000-talet. I likhet med många andra regioner i landet - största delen faktiskt - har befolkningens antal minskat. I de fyra sydösterbottniska kommunerna var minuset 2361 personer under två decennier.

Finansministeriets rapport Kommunernas lägesbild, som publicerades nyligen, visar att förändringen i befolkningsstrukturen inte ett förbigående fenomen i vårt land. Skillnaderna mellan kommunerna ökar ytterligare. Såväl mindre kommuner som landsortsstäder väntas få det kämpigt.

Folkmängden behöver nödvändigtvis inte vara ett problem. Det väsentliga är att åldersstrukturen är i balans. Det är viktigt att sysselsättningsläget är gott och att den arbetsföra befolkningen är så pass stor att skatteintäkterna räcker till för att täcka behovet av offentliga service såsom dagvård, skola, vård och omsorg åt invånarna. Nej, jag har inte glömt pensionärerna, de betalar också skatt.

På sikt är den låga nativiteten ett bekymmer som kan äventyra vår välfärd. Därför är det viktigt att vi funderar på smarta lösningar för våra landsbygdssamhällen och småstäder. Nästa vecka anordnas landsbygdens nätverksseminarium i riksdagen där vi kommer att diskutera regionutveckling med temat Smart Shrinking.

Smart Shrinking (smart krympning) är ett tillvägagångssätt som ska uppmuntra till att tänka i nya banor, få insikt i vad multi-lokalitet innebär och hurdana karaktäristiska drag för framgångsrika landsbygds- och skärgårdsområden det finns i Finland och Norden. Ett områdes livskraft och människors välbefinnande är inte enbart beroende av befolkningsutveckling eller ekonomisk tillväxt.

Den snabba och kraftiga digitaliseringen medför fler möjligheter till att hålla landsbygden levande. Urbaniseringen är en trend i hela Norden där glesbygden avfolkas och nya jobb skapas i städerna. Dessa jobb är viktiga för landets välstånd som helhet.

 

För mig och mina kollegor i SFP är en levande landsbygd och skärgård viktig. Vi behöver också livskraftiga städer. Vi behöver en god balans mellan stad och landsbygd för att alla ska gynnas och nå framgång tillsammans. I regeringsprogrammet finns flera positiva satsningar för att trygga och utveckla landsbygdsområden som är glest befolkade.

 

För oss i Österbotten, som är vana ”ti arbet i lag”, är det speciellt viktigt att vi själva får vara med och påverka en bättre livskvalitet och välbefinnande. Förutom möjlighet att påverka skapar det samhörighet.

 

Om vi är trygga i vårt samhällsbygge och jobbar tillsammans är vi även mera välkomnande för till exempel ny befolkning. Sådana behövs bland annat till nejdens företag som ropar efter arbetskraft. Arbetskraftsrelaterade invandringen måste bli smidigare, vilket även är under arbete.

 

Trots kraxande olyckskorpar om befolkningsminskning har vi på den österbottniska landsbygden alla möjligheter att fixa det - genom att tänka smart och långsiktigt.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00