En levande landsbygd och smart krympning

22.02.2020 kl. 06:45

För en tid sen fanns ett uppslag i denna tidning om befolkningsutvecklingen i de sydösterbottniska kommunerna under 2000-talet. I likhet med många andra regioner i landet - största delen faktiskt - har befolkningens antal minskat. I de fyra sydösterbottniska kommunerna var minuset 2361 personer under två decennier.

Finansministeriets rapport Kommunernas lägesbild, som publicerades nyligen, visar att förändringen i befolkningsstrukturen inte ett förbigående fenomen i vårt land. Skillnaderna mellan kommunerna ökar ytterligare. Såväl mindre kommuner som landsortsstäder väntas få det kämpigt.

Folkmängden behöver nödvändigtvis inte vara ett problem. Det väsentliga är att åldersstrukturen är i balans. Det är viktigt att sysselsättningsläget är gott och att den arbetsföra befolkningen är så pass stor att skatteintäkterna räcker till för att täcka behovet av offentliga service såsom dagvård, skola, vård och omsorg åt invånarna. Nej, jag har inte glömt pensionärerna, de betalar också skatt.

På sikt är den låga nativiteten ett bekymmer som kan äventyra vår välfärd. Därför är det viktigt att vi funderar på smarta lösningar för våra landsbygdssamhällen och småstäder. Nästa vecka anordnas landsbygdens nätverksseminarium i riksdagen där vi kommer att diskutera regionutveckling med temat Smart Shrinking.

Smart Shrinking (smart krympning) är ett tillvägagångssätt som ska uppmuntra till att tänka i nya banor, få insikt i vad multi-lokalitet innebär och hurdana karaktäristiska drag för framgångsrika landsbygds- och skärgårdsområden det finns i Finland och Norden. Ett områdes livskraft och människors välbefinnande är inte enbart beroende av befolkningsutveckling eller ekonomisk tillväxt.

Den snabba och kraftiga digitaliseringen medför fler möjligheter till att hålla landsbygden levande. Urbaniseringen är en trend i hela Norden där glesbygden avfolkas och nya jobb skapas i städerna. Dessa jobb är viktiga för landets välstånd som helhet.

 

För mig och mina kollegor i SFP är en levande landsbygd och skärgård viktig. Vi behöver också livskraftiga städer. Vi behöver en god balans mellan stad och landsbygd för att alla ska gynnas och nå framgång tillsammans. I regeringsprogrammet finns flera positiva satsningar för att trygga och utveckla landsbygdsområden som är glest befolkade.

 

För oss i Österbotten, som är vana ”ti arbet i lag”, är det speciellt viktigt att vi själva får vara med och påverka en bättre livskvalitet och välbefinnande. Förutom möjlighet att påverka skapar det samhörighet.

 

Om vi är trygga i vårt samhällsbygge och jobbar tillsammans är vi även mera välkomnande för till exempel ny befolkning. Sådana behövs bland annat till nejdens företag som ropar efter arbetskraft. Arbetskraftsrelaterade invandringen måste bli smidigare, vilket även är under arbete.

 

Trots kraxande olyckskorpar om befolkningsminskning har vi på den österbottniska landsbygden alla möjligheter att fixa det - genom att tänka smart och långsiktigt.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00