En levande landsbygd och smart krympning

22.02.2020 kl. 06:45

För en tid sen fanns ett uppslag i denna tidning om befolkningsutvecklingen i de sydösterbottniska kommunerna under 2000-talet. I likhet med många andra regioner i landet - största delen faktiskt - har befolkningens antal minskat. I de fyra sydösterbottniska kommunerna var minuset 2361 personer under två decennier.

Finansministeriets rapport Kommunernas lägesbild, som publicerades nyligen, visar att förändringen i befolkningsstrukturen inte ett förbigående fenomen i vårt land. Skillnaderna mellan kommunerna ökar ytterligare. Såväl mindre kommuner som landsortsstäder väntas få det kämpigt.

Folkmängden behöver nödvändigtvis inte vara ett problem. Det väsentliga är att åldersstrukturen är i balans. Det är viktigt att sysselsättningsläget är gott och att den arbetsföra befolkningen är så pass stor att skatteintäkterna räcker till för att täcka behovet av offentliga service såsom dagvård, skola, vård och omsorg åt invånarna. Nej, jag har inte glömt pensionärerna, de betalar också skatt.

På sikt är den låga nativiteten ett bekymmer som kan äventyra vår välfärd. Därför är det viktigt att vi funderar på smarta lösningar för våra landsbygdssamhällen och småstäder. Nästa vecka anordnas landsbygdens nätverksseminarium i riksdagen där vi kommer att diskutera regionutveckling med temat Smart Shrinking.

Smart Shrinking (smart krympning) är ett tillvägagångssätt som ska uppmuntra till att tänka i nya banor, få insikt i vad multi-lokalitet innebär och hurdana karaktäristiska drag för framgångsrika landsbygds- och skärgårdsområden det finns i Finland och Norden. Ett områdes livskraft och människors välbefinnande är inte enbart beroende av befolkningsutveckling eller ekonomisk tillväxt.

Den snabba och kraftiga digitaliseringen medför fler möjligheter till att hålla landsbygden levande. Urbaniseringen är en trend i hela Norden där glesbygden avfolkas och nya jobb skapas i städerna. Dessa jobb är viktiga för landets välstånd som helhet.

 

För mig och mina kollegor i SFP är en levande landsbygd och skärgård viktig. Vi behöver också livskraftiga städer. Vi behöver en god balans mellan stad och landsbygd för att alla ska gynnas och nå framgång tillsammans. I regeringsprogrammet finns flera positiva satsningar för att trygga och utveckla landsbygdsområden som är glest befolkade.

 

För oss i Österbotten, som är vana ”ti arbet i lag”, är det speciellt viktigt att vi själva får vara med och påverka en bättre livskvalitet och välbefinnande. Förutom möjlighet att påverka skapar det samhörighet.

 

Om vi är trygga i vårt samhällsbygge och jobbar tillsammans är vi även mera välkomnande för till exempel ny befolkning. Sådana behövs bland annat till nejdens företag som ropar efter arbetskraft. Arbetskraftsrelaterade invandringen måste bli smidigare, vilket även är under arbete.

 

Trots kraxande olyckskorpar om befolkningsminskning har vi på den österbottniska landsbygden alla möjligheter att fixa det - genom att tänka smart och långsiktigt.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30