Unga minnessjuka behöver anpassat stöd

21.02.2020 kl. 12:43
Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) har idag lämnat in ett skriftligt spörsmål om situationen hos personer i arbetsför ålder som lider av minnessjukdomar.

Frågan gäller det stöd dessa personer i dagens läge får eller borde få. I Finland finns det uppskattningsvis 6000–7000 personer under 65 år som drabbats av en minnessjukdom. Människor som har insjuknat i arbetsför ålder, och deras närstående, behöver stöd och hjälp som anpassats för dem för att de ska klara av den förändrade livssituationen och kunna fortsätta sitt liv som tidigare så länge som möjligt.
- Personer som i arbetsför ålder insjuknar i en minnessjukdom lever ofta ett aktivt liv där jobb, familj och hobbyer fyller dagarna. Insjuknandet i en minnessjukdom ändrar hela familjedynamiken och kan leda till omöjliga levnadssituationer. För ensamstående är problemen ännu större, då behovet av utomstående hjälp och ett nätverk av stödpersoner är avgörande för ett fortsatt boende i eget hem. Idag är det ofta olika medborgarorganisationer eller kyrkans diakoniverksamhet som axlat ansvaret för hjälpen, säger Rehn-Kivi.
Också riksdagsledamot Merja Mäkisalo-Ropponen (Sdp) som är ordförande för riksdagens minnesgrupp skrev under Rehn-Kivis skriftliga spörsmål.
- Tanken om att flytta till ett effektiverat serviceboende känns främmande för dem som inte mera klarar sig hemma trots att de annars är fysiskt friska. Men för tillfället finns det inte tillräckligt med alternativ. De minnessjuka och deras familjer måste få socialstödd hjälp samtidigt som flera anpassade boendeformer behövs, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn Kivi

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15