Omänskliga betalningsanmärkningar bör raderas!

19.02.2020 kl. 10:41
Under onsdagen 19.2 diskuterar riksdagen om överskuldsättning i en aktualitetsdebatt.

- Personligen har jag kommit i kontakt med problematiken kring överskuldsättning och även konkret indrivning då jag vid sidan av mina studier under flera år arbetade på en banks juridiska avdelning. Under förra riksdagsperioden jobbade vi tillsammans med kolleger fram lagmotioner, skriftliga spörsmål samt ordnade diskussionstillfällen med såväl indrivningsbyråer som representanter för Garanti-Stiftelsen, Finansinspektionen, Konsumentförbundet, Suomen Asiakastieto, Företagarna i Finland och olika aktörer inom bankbranschen, konstaterar Strand.

- Problematiken kring överskuldsättning är mångfacetterad men personligen anser jag det allra värsta vara det faktum att människor kan bli hängande kvar i register flera år även i fall där själva skulden betalts! Detta reagerade jag kraftigt på redan under min tid på banken eftersom jag anser att det helt klart strider mot allmän rättsuppfattning. Idag har vi ca 400 000 medborgare med betalningsanmärkningar i detta land. Att stämpla dem och göra dem ekonomiskt handlingsförlamade för flera år framåt även då skulden betalts är såväl omänskligt som dålig ekonomisk politik. Nu har vi med denna regering i vårt program äntligen lyckats skriva in att den tid betalningsanmärkningar är i kraft skall förkortas. Jag ser fram emot att detta bereds i rekordfart, såväl med tanke på enskilda människor som landets ekonomi, avslutar Strand.

BAKGRUND: Riksdagsledamot Joakim Strand (SFP) är jurist och ekonom och har själv arbetat med b.la. indrivning på en banks juridiska avdelning. Han är nu för andra perioden medlem i ekonomiutskottet. Han var under senaste riksdagsperiod en av de första undertecknarna för en lagändring av kreditupplysningslagen och utsökningsbalken med krav att betalningsanmärkningar bör tas bort efter att skulden blivit betald eller när grunden för skulden inte längre finns. Lagmotionen samlade då 137 underskrifter.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00