Omänskliga betalningsanmärkningar bör raderas!

19.02.2020 kl. 10:41
Under onsdagen 19.2 diskuterar riksdagen om överskuldsättning i en aktualitetsdebatt.

- Personligen har jag kommit i kontakt med problematiken kring överskuldsättning och även konkret indrivning då jag vid sidan av mina studier under flera år arbetade på en banks juridiska avdelning. Under förra riksdagsperioden jobbade vi tillsammans med kolleger fram lagmotioner, skriftliga spörsmål samt ordnade diskussionstillfällen med såväl indrivningsbyråer som representanter för Garanti-Stiftelsen, Finansinspektionen, Konsumentförbundet, Suomen Asiakastieto, Företagarna i Finland och olika aktörer inom bankbranschen, konstaterar Strand.

- Problematiken kring överskuldsättning är mångfacetterad men personligen anser jag det allra värsta vara det faktum att människor kan bli hängande kvar i register flera år även i fall där själva skulden betalts! Detta reagerade jag kraftigt på redan under min tid på banken eftersom jag anser att det helt klart strider mot allmän rättsuppfattning. Idag har vi ca 400 000 medborgare med betalningsanmärkningar i detta land. Att stämpla dem och göra dem ekonomiskt handlingsförlamade för flera år framåt även då skulden betalts är såväl omänskligt som dålig ekonomisk politik. Nu har vi med denna regering i vårt program äntligen lyckats skriva in att den tid betalningsanmärkningar är i kraft skall förkortas. Jag ser fram emot att detta bereds i rekordfart, såväl med tanke på enskilda människor som landets ekonomi, avslutar Strand.

BAKGRUND: Riksdagsledamot Joakim Strand (SFP) är jurist och ekonom och har själv arbetat med b.la. indrivning på en banks juridiska avdelning. Han är nu för andra perioden medlem i ekonomiutskottet. Han var under senaste riksdagsperiod en av de första undertecknarna för en lagändring av kreditupplysningslagen och utsökningsbalken med krav att betalningsanmärkningar bör tas bort efter att skulden blivit betald eller när grunden för skulden inte längre finns. Lagmotionen samlade då 137 underskrifter.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15