Kolumn

Sysselsättningspolitik

15.02.2020 kl. 07:56

På tisdagen debatterade riksdagen om regeringens politik för det kommande året.

En stor del av debatten kretsade kring sysselsättningspolitiken. Det stämmer att regeringen har ett stort arbete framför sig om vi på hösten ska kunna påvisa beslut som innebär 30 000 arbetsplatser till. Som både statsministern och Svenska riksdagsgruppen poängterade i öppningsdebatten så utesluts inga åtgärder i det här skedet.

Jag är själv förhoppningsfull om de kommunförsök som genomförs där kommunernas och TE-byråernas samarbete kring sysselsättningen förstärks. Tanken är att effektivera arbetsförmedlingen genom att utnyttja kommunernas lokala kunnande och få all service samlad på ett ställe.

Också en ökad användning av lönesubventioner som betalas till arbetsgivaren för anställning av en arbetslös finns bland de redan överenskomna sysselsättningsåtgärderna. Vi har speciellt tre grupper av arbetslösa som vi måste fokusera på; ungdomar, deltidsarbetslösa och över 55-åringar. För dem kan lönesubventionen vara ett viktigt steg mot att bli anställd.

Vi får inte heller glömma yrkesutbildningen och dess betydelse för sysselsättningsgraden. Ifall vi ska nå vårt sysselsättningsmål på 75 procent är satsningar inom yrkesutbildningen nödvändiga. De märkbara satsningar som regeringen gjort på hela utbildningsstigen – från småbarnsfostran till universiteten – är ytterst viktiga.

För företagen kan det vara glädjande att höra att arbetet för att försnabba tillståndsprocesserna för utländsk arbetskraft har redan satts i gång i Arbets- och näringsministeriet. SFP anser också att vi borde få kunna testa slopad behovsprövning i regioner med stor efterfrågan på arbetskraft. Det här vore speciellt viktigt för Österbotten där hälften av företagen lider av arbetskraftsbrist.

Kort och koncist behöver vi ta i bruk alla tänkbara medel om vi ska nå vårt sysselsättningsmål på 75 procent.

Vi får dock inte enbart blint fokusera på traditionella metoder för att öka sysselsättningen utan också se till exempel social- och hälsovårdstjänster som en del av helheten. SFP har länge påtalat att vi behöver göra psykisk hälsa till en nationell prioritet. Vi har allt fler som lider av psykiska problem i Finland och förutom mänskligt lidande förorsakar psykisk ohälsa miljardkostnader åt samhället varje år. Det är enormt viktigt att vi ingriper tidigt förrän problemen hopar sig. Satsningar på mental hälsa är också en viktig sysselsättningsåtgärd eftersom hjälp i ett tidigt skede återställer arbets- och studieförmågor.

Jag är glad att vi diskuterar psykisk ohälsa mera och ser positivt på den mentalvårdsstrategi som Social- och hälsovårdsministeriet publicerade i veckan, där det talas om att förbättra tillgången till vård och förebyggande tjänster på basnivå. Jag deltar själv aktivt i arbetet via riksdagens delegation för mental hälsa.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15