Sysselsättningspolitik

15.02.2020 kl. 07:56
På tisdagen debatterade riksdagen om regeringens politik för det kommande året.

En stor del av debatten kretsade kring sysselsättningspolitiken. Det stämmer att regeringen har ett stort arbete framför sig om vi på hösten ska kunna påvisa beslut som innebär 30 000 arbetsplatser till. Som både statsministern och Svenska riksdagsgruppen poängterade i öppningsdebatten så utesluts inga åtgärder i det här skedet.

Jag är själv förhoppningsfull om de kommunförsök som genomförs där kommunernas och TE-byråernas samarbete kring sysselsättningen förstärks. Tanken är att effektivera arbetsförmedlingen genom att utnyttja kommunernas lokala kunnande och få all service samlad på ett ställe.

Också en ökad användning av lönesubventioner som betalas till arbetsgivaren för anställning av en arbetslös finns bland de redan överenskomna sysselsättningsåtgärderna. Vi har speciellt tre grupper av arbetslösa som vi måste fokusera på; ungdomar, deltidsarbetslösa och över 55-åringar. För dem kan lönesubventionen vara ett viktigt steg mot att bli anställd.

Vi får inte heller glömma yrkesutbildningen och dess betydelse för sysselsättningsgraden. Ifall vi ska nå vårt sysselsättningsmål på 75 procent är satsningar inom yrkesutbildningen nödvändiga. De märkbara satsningar som regeringen gjort på hela utbildningsstigen – från småbarnsfostran till universiteten – är ytterst viktiga.

För företagen kan det vara glädjande att höra att arbetet för att försnabba tillståndsprocesserna för utländsk arbetskraft har redan satts i gång i Arbets- och näringsministeriet. SFP anser också att vi borde få kunna testa slopad behovsprövning i regioner med stor efterfrågan på arbetskraft. Det här vore speciellt viktigt för Österbotten där hälften av företagen lider av arbetskraftsbrist.

Kort och koncist behöver vi ta i bruk alla tänkbara medel om vi ska nå vårt sysselsättningsmål på 75 procent.

Vi får dock inte enbart blint fokusera på traditionella metoder för att öka sysselsättningen utan också se till exempel social- och hälsovårdstjänster som en del av helheten. SFP har länge påtalat att vi behöver göra psykisk hälsa till en nationell prioritet. Vi har allt fler som lider av psykiska problem i Finland och förutom mänskligt lidande förorsakar psykisk ohälsa miljardkostnader åt samhället varje år. Det är enormt viktigt att vi ingriper tidigt förrän problemen hopar sig. Satsningar på mental hälsa är också en viktig sysselsättningsåtgärd eftersom hjälp i ett tidigt skede återställer arbets- och studieförmågor.

Jag är glad att vi diskuterar psykisk ohälsa mera och ser positivt på den mentalvårdsstrategi som Social- och hälsovårdsministeriet publicerade i veckan, där det talas om att förbättra tillgången till vård och förebyggande tjänster på basnivå.  Jag deltar själv aktivt i arbetet via riksdagens delegation för mental hälsa.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50