Ett viktigt steg mot en jämställd familjeledighet

05.02.2020 kl. 10:46
Enligt den planerade familjeledighetsmodellen som presenterades i dag ökar det sammanlagda antalet dagpenningsdagar.

Båda föräldrarna får en lika stor kvot, 164 dagar, varav den ena föräldern kan ge den andra 69 dagar ur den egna kvoten.

Enligt jämställdhetsminister Thomas Blomqvist är reformen av familjeledigheterna ett viktigt steg framåt. Reformen framskrider med fokus på familjers och barns välmående och att jämställdheten i arbetslivet främjas. 

– Uppdateringen av familjeledigheterna behövs. Den medför ökad flexibilitet, vilket underlättar familjernas vardag samtidigt som den beaktar olika slags familjekonstellationer. Jag är också övertygad om att reformen i långa loppet också stöder sysselsättningen, säger Blomqvist.

I nordisk jämförelse tar de finländska papporna ut minst familjeledighet: en femtedel av papporna är inte alls lediga från jobbet för att vara hemma med sina barn. Utredningar visar att en öronmärkt andel av familjeledigheterna leder till en mer jämställd användning av dem.

– Det är bra att vi nu går in för tydliga andelar för båda föräldrarna. Jag vill samtidigt betona att en attitydförändring behövs. Vi behöver en arbetsmarknadskultur där vi visar förståelse för att föräldrar tar ut de ledigheter de har rätt till. Vi pappor måste också ta vara på chansen att ta större ansvar i familjelivet, säger Blomqvist.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00