Jörn Donner var en stor person

30.01.2020 kl. 20:03

Jörn Donner var både som samhällspåverkare och kulturperson en stor personlighet. Det säger partiordförande Anna-Maja Henriksson och svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz efter att ha mottagit budet om Donners bortgång.

– En skicklig politiker och vän har gått bort. Jörn Donner levde ett otroligt rikt liv som en av vår tids stora kulturprofiler och samhällsdebattörer. Då Jörn talade lyssnade alla. Han var påläst, belevad, klartänkt och ibland provokativ, men på ett behagligt sätt. Hans syn på världens gång och skarpa analyser var något jag gärna lyssnade till under våra gruppmöten i riksdagen. Vi hedrar hans minne, säger Anna-Maja Henriksson.

 

Färdigtuggade sanningar var inget för honom, utan han destillerade själv fram sin världsbild, säger Anders Adlercreutz.

– Själv hade jag tyvärr inte möjlighet att arbeta med honom. Men också för den som iakttog riksdagens arbete utifrån var det lätt att märka hur väldigt beläst Jörn Donner var, som människa och politiker. I riksdagen verkade han framför allt i utrikesutskottet och han analyserade världsläget genom att dagligen läsa centrala utländska tidningar och tidskrifter, säger Adlercreutz.

 

Donner satt i riksdagen för SFP först 1987 – 1995, en kort tid 2007 och sedan återkom han 2013 – 2015. Han var riksdagsgruppens ordförande åren 1990 – 1991.

Svenska riksdagsgruppens generalsekreterare Henrik Stenbäck minns Donner som en riksdagsledamot som var mycket lätt att samarbeta med.
– Donner var ju en person som offentligt kunde vara stridbar, men det var aldrig svårt att på daglig basis samarbeta med honom i riksdagen. Han kunde förstås komma med svidande kritik mot riksdagen i sina böcker, men jag tror att det var en plats där han på sätt och vis ändå trivdes. När han gav ut sin bok Sista striden i mars i fjol, ville han uttryckligen göra det i riksdagen, säger Stenbäck.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00