Jämställdhet främjar sysselsättningen

30.01.2020 kl. 16:20

Denna vecka har diskrimineringsombudsmannen, jämställdhetsombudsmannen och barnombudsmannen i ett gemensamt uttalande fäst uppmärksamheten vid hur diskriminering har en negativ effekt på sysselsättningen. Enligt Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, måste arbetet för jämställdhet och jämlikhet gå hand i hand med arbetet för sysselsättningsmålen.

– Fortfarande finns många som inte får jobba i den mån de vill och kan, på grund av fördomar och diskriminerande strukturer. Jämställdhet och jämlikhet är en människorättsfråga och en viktig pusselbit i arbetet för att främja sysselsättningen, säger Blomqvist.

En av de vanligaste formerna av diskriminering gäller visstidsanställningar som inte förlängs i samband med en graviditet eller familjeledighet, eller att den anställdas arbetsuppgifter har förändrats under familjeledigheten.

– Graviditets- och föräldraledighetsdiskriminering är fortfarande alldeles för vanligt och drabbar särskilt kvinnor. Regeringen ska stärka lagstiftningen så att graviditet och familjeledigheter inte inverkar på ifall en visstidsanställning förlängs. Regeringen utreder också hur anställningsskyddet för dem som återgår till arbetet efter familjeledighet kan stärkas, säger Blomqvist.

Under våren färdigställs också regeringens jämställdhetsprogram, som omfattar flera åtgärder för att främja jämställdhet på arbetsmarknaden samt inom övriga samhällssektorer.

minister Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00