Spörsmål

Svar på skriftligt spörsmål om Folkpensionsanstalten, socialskydd och utkomststöd inom missbrukarvården

23.01.2020 kl. 10:40

Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Ärade talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 428/2019 rd undertecknat av riksdagsledamot Mikko Ollikainen /sv:

Att utbetalningarna av utkomststödet övertogs av FPA medförde en märkbar försämring av situationen. På vilket sätt bedömdes konsekvenserna för likabehandling av edborgarna,
till exempel i fråga om den ekonomiska bakgrunden och sjukdomsbilden, vilka var slutsatserna av konsekvensbedömningarna och på vilket sätt beaktades de i beslutsfattandet inför lagändringen genom vilken utkomststödet överfördes från kommunerna till FPA,
varför jämställs inte institutionsvård av missbrukare med annan kortvarig institutionsvård, varför jämställs inte vård som ges av en av FPA godkänd samarbetspartner med den övriga
social- och hälsovården med avseende på den sociala tryggheten, hur kan målen för institutionsvård av missbrukare uppnås om tillgång till institutionsvård på svenska inte kan garanteras, och på vilket sätt ska det säkerställas att bestämmelserna i lagen om missbrukarvård gällande klientens eget initiativ iakttas i alla kommuner och
inom alla välfärdsområden och att klienterna får vård på sitt modersmål?

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Innan det grundläggande utkomststödet överfördes till FPA från och med början av 2017 ansvarade kommunen för att ordna missbrukarvården, inklusive att fastställa avgifterna och bevilja utkomststöd för den. Grundprincipen i regeringens proposition om att överföra det grundläggande utkomststödet till FPA var att ändringen av den som verkställer förmånen inte ska påverka innehållet i stödet, och därför ansågs en närmare bedömning av olika klientgruppers situation inte vara
nödvändig. Mycket snart efter överföringen stod det dock klart att kommunerna inte tolkade de lagar som gällde helheten på ett enhetligt sätt. Handläggningen av grundläggande utkomststöd blev enhetligare genom överföringen till FPA och i många kommuner ändrades de tidigare rutinerna.
I juni 2018 meddelade social- och hälsovårdsministeriet i en kommuninfo förtydligande anvisningar om klientavgifter och utkomststödet.
Det är ändamålsenligt att missbrukarvården ordnas som både hälso- och sjukvårdstjänster och socialvårdstjänster. Lagen om missbrukarvård från 1986 innehåller endast få bestämmelser om hur tjänsterna ska ordnas och hur avgifterna för dessa ska hanteras. Enligt lagen ska kommunen sörja för att vården av missbrukare ordnas så att den till sin innebörd och sin omfattning motsvarar behovet i kommunen. Denna bestämmelse tillsammans med bestämmelserna i språklagen och statsandelslagstiftningen förutsätter att kommunerna också ska sörja för missbrukarvård på svenska i den omfattning som det finns behov för det i kommunen. Tjänster på svenska ska ordnas i den omfattning som det behövs inom både öppenvården och institutionsvården.
Enligt social- och hälsoministeriets kommuninfo ska missbrukarvårdstjänsterna arrangeras antingen
som hälsovårds- eller socialvårdstjänster, och inte utifrån missbrukarvårdslagen. Tjänsten ska genomföras som hälsovårdstjänst om klienten har medicinska grunder för att få vård. Tjänster som ges på andra grunder än medicinsk forskning är socialvårdstjänster och kräver ett förvaltningsbeslut.
Om vården på medicinska grunder måste ges på institution ska den avgift som uppbärs motsvara avgiften för normal sjukhusvård. Kommunen ansvarar i alla situationer för att
fastställa och debitera klientavgifter.
Kommunen har rätt att ta ut klientavgifter för social- och hälsovårdstjänster enligt bestämmelserna i klientavgiftslagen och förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården. Avgifterna består dels av enhetstaxor som kommunen fastställer, som är lika stora för alla tjänstens
användare, och dels av avgifter som betalas enligt betalningsförmåga. Det innebär att klientens inkomster och utgifter utreds redan i samband med beräkningen av avgifterna och klientavgiften grundar sig på den individuella ekonomiska situationen. Avgifterna som tas ut för hälsovård är enhetstaxor, med undantag för långvarig institutionsvård. Socialvårdsavgifterna är antingen enhetstaxor
eller betalas enligt betalningsförmåga. Enligt 11 § i klientavgiftslagen ska avgifter för socialvårdstjänster och avgifter för hälsovård som påförts enligt personens betalningsförmåga efterskänkas eller nedsättas i den mån uppbärandet av avgiften äventyrar personens eller familjens
förutsättningar för utkomst eller fullgörande av personens lagstadgade underhållsskyldighet.
Påförda enhetstaxor för hälsovård är hälsovårdsutgifter som vid fastställande av utkomststöd ska beaktas som övriga grundutgifter enligt 7 b § i lagen om utkomststöd. I grundläggande utkomststöd beaktas däremot inte avgifter för socialvårdstjänster. Grundläggande utkomststöd ska fastställas med beaktande av klientavgiften samt personens eller familjens inkomster och utgifter överlag. Andra hänsyn som ska beaktas är i vilken omfattning den tjänst som klienten får hänför sig till utgifter som annars ska tas upp separat i beräkningen. Utkomstödet är till sin natur det
ekonomiska stöd som beviljas sist och därför beaktas klientens alla tillgängliga inkomster och tillgångar vid bedömningen. I vissa praktiska situationer har det på grund av varierande verksamhetsmodeller visat sig vara problematiskt att avgöra vilka klientavgifter som faller under hälso och sjukvård respektive socialvård.
FPA:s uppgift är handlägga ansökningarna om grundläggande utkomststöd och på klientens begäran
hänskjuta ansökan till kommunen om ansökningen innehåller utgifter för vilka kommunen kan bevilja kompletterande eller förebyggande utkomststöd. FPA kan med stöd av lagen om inkomststöd inte bevilja grundläggande utkomststöd för andra klientavgifter än hälso- och sjukvårdsutgifter,
och även i detta fall kan stöd beviljas endast i situationer där klienten har rätt till grundläggande utkomststöd. Allt annat stöd för klientavgifter beviljas av kommunen som antingen
kan nedsätta klientavgifterna eller i kortvariga situationer bevilja kompletterande eller förebyggande utkomststöd.
Social- och hälsovårdsministeriet har noterat att det behövs justeringar i den gällande lagstiftningen.
Regeringen kommer därför att föreslå preciseringar i lagstiftningen om klientavgifter. Dessutom inleds arbetet med att se över lagen om inkomststöd inom kort. Regeringen har också för avsikt att justera lagarna om anordnande av tjänster inom missbrukarvården. Det oaktat bör tolkningarna av den gällande lagstiftningen alltid utgå från den enskilda klientens situation och säkerställa klientens tillgång till de nödvändiga missbrukarvårdstjänsterna oavsett avgifterna.

Helsingfors 15.1.2020
Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15