Våld i lömska förpackningar

09.01.2020 kl. 09:29
Årsskiftet innebär ett lämpligt tillfälle för att stanna upp och ta ny fart.

Det som har varit kan man inte längre påverka.  Däremot finns det alla möjligheter att forma morgondagen. Så här i början på det nya året är det helt på sin plats att blicka framåt och fokusera på vad som komma skall. På hur året kan bli och hur man själv kan göra det bästa av det.

 

Då jag ser hur samhällsdebatten utvecklat sig i Finland, instämmer jag med president Niinistös oro över hur vi bemöter varandra. Debattklimatet har hårdnat och hänsynen till andra människor verkar vara av allt mindre vikt. Hatretorik och riktade trakasserier har blivit allt vanligare inslag i vår vardag. Det här är en utveckling som verkligen bekymrar. Vi lever i ett samhälle där information är lättillgänglig och flödar snabbt. Ändå har vi hamnat i ett läge där det är svårt att diskutera olika åsikter på ett konstruktivt sätt.

 

Samtidigt har det blivit allt svårare för gemene man att hålla sig kritisk till informationens ursprung och budskap. Desinformation har blivit ett allt större problem och används som en form av hemligt vapen. Vi har under det senaste årtiondet fått läsa om riktade kampanjer där desinformation spridits i politiskt syfte. Det här är att spela med folks rädslor i en situation där det världspolitiska läget är instabilt. Istället för att sprida objektiv information, riktas budskapet till specifika målgrupper där innehållet blir väldigt tillspetsad. Oförståelsen för varandra växer och uppfattningarna om vad som är rätt och fel blir som knivskarpa egg. Däremot är det sällan som sanningen, samhället och politiken målas upp som svart-vit.

 

Det är lätt att paketera falska sanningar i fina paket. Det har gått från att det är människorna som får anpassa sig till nyheterna till att det är nyheterna som anpassas för att bättre passa in hos olika åsiktsgrupperingar. Det har blivit rumsrent att förändra nyheternas innehåll så att de stärker en viss uppfattning istället för att objektivt rapportera om vad som skett. Det samma gäller halvsanningar eller ”modifierad verklighet”. Alternativa sanningar och fake news är idag både vardagsord och vardagsmat. I ett hårdnat samhällsklimat och informationsöverflöd är det lättare att ta till sig de sanningar som bäst passar in med de egna tankegångarna – utan att ifrågasätta. Man söker enkla lösningar på svåra frågor. Man vill skjuta ifrån sig ansvaret till någon annan. Folk manipuleras att handla utifrån rädsla. 

 

Trots ett hårdnat debattklimat kvarstår den enskilde individens ansvar att förhålla sig källkritisk och möta andra människor med hänsyn och respekt. Det är okej att tänka olika, men vi måste även kunna ta till oss olika åsikter. Vi måste stå upp för rättsstatsprincipen och ta ett starkt avståndstagande från hatretorik. Att säga nej till hatretorik borde vara lika självklart som att säga nej till våld. Syftet är ju det samma, det tar sig bara uttryck i olika former.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00