Våld i lömska förpackningar

09.01.2020 kl. 09:29
Årsskiftet innebär ett lämpligt tillfälle för att stanna upp och ta ny fart.

Det som har varit kan man inte längre påverka.  Däremot finns det alla möjligheter att forma morgondagen. Så här i början på det nya året är det helt på sin plats att blicka framåt och fokusera på vad som komma skall. På hur året kan bli och hur man själv kan göra det bästa av det.

 

Då jag ser hur samhällsdebatten utvecklat sig i Finland, instämmer jag med president Niinistös oro över hur vi bemöter varandra. Debattklimatet har hårdnat och hänsynen till andra människor verkar vara av allt mindre vikt. Hatretorik och riktade trakasserier har blivit allt vanligare inslag i vår vardag. Det här är en utveckling som verkligen bekymrar. Vi lever i ett samhälle där information är lättillgänglig och flödar snabbt. Ändå har vi hamnat i ett läge där det är svårt att diskutera olika åsikter på ett konstruktivt sätt.

 

Samtidigt har det blivit allt svårare för gemene man att hålla sig kritisk till informationens ursprung och budskap. Desinformation har blivit ett allt större problem och används som en form av hemligt vapen. Vi har under det senaste årtiondet fått läsa om riktade kampanjer där desinformation spridits i politiskt syfte. Det här är att spela med folks rädslor i en situation där det världspolitiska läget är instabilt. Istället för att sprida objektiv information, riktas budskapet till specifika målgrupper där innehållet blir väldigt tillspetsad. Oförståelsen för varandra växer och uppfattningarna om vad som är rätt och fel blir som knivskarpa egg. Däremot är det sällan som sanningen, samhället och politiken målas upp som svart-vit.

 

Det är lätt att paketera falska sanningar i fina paket. Det har gått från att det är människorna som får anpassa sig till nyheterna till att det är nyheterna som anpassas för att bättre passa in hos olika åsiktsgrupperingar. Det har blivit rumsrent att förändra nyheternas innehåll så att de stärker en viss uppfattning istället för att objektivt rapportera om vad som skett. Det samma gäller halvsanningar eller ”modifierad verklighet”. Alternativa sanningar och fake news är idag både vardagsord och vardagsmat. I ett hårdnat samhällsklimat och informationsöverflöd är det lättare att ta till sig de sanningar som bäst passar in med de egna tankegångarna – utan att ifrågasätta. Man söker enkla lösningar på svåra frågor. Man vill skjuta ifrån sig ansvaret till någon annan. Folk manipuleras att handla utifrån rädsla. 

 

Trots ett hårdnat debattklimat kvarstår den enskilde individens ansvar att förhålla sig källkritisk och möta andra människor med hänsyn och respekt. Det är okej att tänka olika, men vi måste även kunna ta till oss olika åsikter. Vi måste stå upp för rättsstatsprincipen och ta ett starkt avståndstagande från hatretorik. Att säga nej till hatretorik borde vara lika självklart som att säga nej till våld. Syftet är ju det samma, det tar sig bara uttryck i olika former.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00