Interpellationsdebatt al-Hol

17.12.2019 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av ledmot Eva Biaudet

Ärade talman,

 

När vi diskuterar de cirka 30 barnen och tio kvinnorna från Finland som hålls i ISIS-lägret al-Hol i Syrien bör vi utgå från vår grundlag och FN:s konvention om barnens rättigheter. Det finns ingen annan hållbar grund att utgå från.

 

Frågan är naturligtvis komplicerad – men inte människorättsligt eller juridiskt.

Tyvärr har barnen i al-Hol blivit en inrikespolitisk fråga. Det visar denna interpellation. Vi borde akta oss för att göra partipolitik av en sak då liv och död står på spel.

 

Svenska riksdagsgruppen vill lyfta fram några väsentliga saker. Det är viktigt att vi litar på vårt rättssystem och rättsstatsprincipen. Rättsstatsprincipen utgår från att all utövning av offentlig makt ska basera sig på lag – det är inte en åsiktsfråga eller en moralfråga.

 

Därför är det viktigt att regeringen tar stöd från justitiekansler Tuomas Pöystis mycket tydliga utlåtande gällande Finlands skyldigheter: ”oikeudellisesti selkeä toimintatapa on pyrkiä kotiuttamaan sekä lapset että heidän huoltajansa, ja kotiuttamisen jälkeen ryhtyä Suomen lainsäädännön mahdollisesti edellyttämiin toimenpiteisiin.” Också andra juridiskt sakkunniga stöder utlåtandet.

 

FN:s barnkonvention är bindande. Finland måste följa sina internationella förpliktelser. Vi ska i varje situation ha barnets bästa som utgångspunkt. Det finns faktiskt inte spelrum att göra andra bedömningar.

 

Jag är glad att det ändå råder en ganska bred enighet om att Finland ska ta hem barnen och att regeringen nu bestämt att det ska ske utan dröjsmål.

Vi måste utgå från vad som är bäst för barnen då vi uppfyller vår skyldighet att hjälpa dem. Beslutet huruvida ett barn ska skiljas från sin mamma ska i varje enskilt fall göras av barnskyddsmyndigheter, utgående från barnets bästa.

Jag vill här lyfta fram psykologförbundets konstaterande om man skiljer barn från sina föräldrar väcks ett misstroende hos barnet mot det system som fråntar dem den enda faktor som under instabila omständigheter har bidragit med trygghet.

 

När vi bedömer vilka åtgärder som är nödvändiga med tanke på lägret i al-Hol är givetvis säkerhetsaspekten av stor betydelse. Enligt grundlagen är det myndigheternas skyldighet att även agera så att tryggheten för dem som lever i Finland inte äventyras.

SFP litar på att vårt rättssystem kan hantera ärendet och att de som har begått brott ställs till svars.

Rättsstatens grundprinciper är särskilt viktiga när en människas inre moralkompass sviker. Det är viktigt att hålla i sinnet, att alla, även brottslingar, är berättigade en mänsklig behandling.

Utrikesministern för Kurdistans områdesförvaltning efterlyser internationellt samarbete för att bryta upp ISIS-läget i al-Hol. Enligt honom är säkerhetsrisken störst om finländare och andra länders medborgare lämnas kvar att radikaliseras i lägren.

 

Den offentliga diskussionen får inte försvåra våra myndigheters möjligheter att agera. Var och en av oss borde förstå att de svåra omständigheterna som gäller i krigsområdet kan kräva att vissa handlingar är sekretessbelagda.

Det är också mycket oroväckande att sekretessbelagda handlingar läcker från Utrikesministeriet och andra instanser, som omfattas av de mest strikta säkerhetsarrangemang. Överlag undermineras förtroendet för politiken när den offentliga diskussionen får nytt bränsle av läckor och rykten av olika slag. Här har också journalisterna ett ansvar och de bör naturligtvis alltid idka källkritik.

 

Svenska riksdagsgruppen omfattar regeringens svar på interpellationen. Riksdagsgruppen har fullt förtroende för minister Haavisto, som också lovat reda ut de påtalade problemen med arbetsklimatet på Utrikesministeriet.

 

Det behövs nu målmedvetet arbete från regeringens och myndigheternas sida så att Finland kan uppfylla sina förpliktelser och ta hand om sina medborgare, i synnerhet de barn som nu oskyldigt lider i al-Hol-lägret. Det börjar bli bråttom.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00