Att spola mjölken kompenserar inte större bil

16.11.2019 kl. 08:57
Under hösten har diskussionen kring kött och mjölks klimatpåverkan diskuterats flitigt. Debatten har stundtals tagit sådana proportioner att vissa pekat ut köttet som största klimatboven. Så är det inte.

Till min kostcirkel hör både kött och mjölk. Jag dricker mjölk varje dag till frukost och lunch eftersom det är gott och nyttigt. Mjölken kommer från finländska kor som betat gräs och vallväxter, inte soja. Det gör finländska kors klimatutsläpp många gånger mindre än många andra länders kor.

 

Därför väljer jag inte heller kött om det inte är inhemskt eller lokalproducerat. De brasilianska biffarna får bli kvar och huttra i frysdisken. Genom att välja lokalproducerat vet jag att klimatutsläppen är förhållandevis låga samtidigt som djuren varit väl skötta och det inte finns risk att de har fått i sig för mycket antibiotika, vilket kan gälla importkött från vissa länder. Så har jag också minskat mitt köttätande, något som är bra för min hälsa. Många finländare äter nämligen mer kött än vad som är idealt ur hälsoaspekt.

 

Klimatfrågan är komplex. Därför är det synd om kött och mjölk används som någon form av magisk universallösning, eller som ett frikort mot klimatångest. Att skippa köttet kompenserar inte för flygresan till Thailand. Att spola mjölken motiverar inte köp av en större bil.

 

Klimatfrågan är enormt viktig och väcker oro hos många. Just därför är det också viktigt att se på helheten och att man inte går bort sig i skogen i jakt på symbolfrågor.

 

Två av Finlands största utsläppskällor är uppvärmning och trafik. Vi kan inte leva i vårt kalla land, utan uppvärmning, men nog utan oljepanna. Eftersom Finland importerar all olja stöder ett byte från oljepanna till luftvärmepump eller fjärrvärme inte bara klimatet, utan också Finland handelsbalans. Dessutom betalar investeringen sig tillbaka, eftersom driften blir billigare.

 

Finland är också ett glest befolkat land. Därför är bilen idag i praktiken oersättlig på många orter, även om samåkning borde utnyttjas mera. Utsläppen från trafiken måste därför minska, vilket också är realistiskt. En ny bil, oavsett om det är en elbil eller en bil med förbränningsmotor, är nästan alltid mer effektiv än en gammal bil.

 

Problemet är att utsläppen per bil i Europa ändå ökat med 2 % det senaste året trots ny teknik. Förklaringen till det är att det köps allt större och tyngre bilar. Var tredje ny bil som säljs i Europa var ifjol en SUV. Ny teknik kompenserar inte för hundratals kilo extra tyngd. Då hjälper det inte heller att spola mjölken. Däremot hjälper det att fundera på om man behöver en så tung bil, om man byter bil.

 

Man kan också fundera på vad som händer med alla de varor och kläder man beställt från nätet, men som man skickat tillbaka då de haft fel färg eller storlek. De förstörs nämligen ofta. Här kan man faktiskt gråta över spilld mjölk då det är ett sånt slöseri.

 

Det finns sällan enkla lösningar på svåra problem. Att styra in en stor del av klimatdebatten på enbart mjölk och kött riskerar att förminska klimatfrågans komplexitet och göra klimatarbetet en björntjänst.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00