I Finland använder pappor en betydligt mindre andel av familjeledigheten än i de flesta andra nordiska länder. I Finland tar pappor ut cirka 10 % av familjeledigheten, medan motsvarande siffra är 20 % i Norge och 30 % i Sverige och på Island.
- Erfarenheterna och statistiken visar tydligt att fler månader av familjeledigheten öronmärkta för pappan är avgörande för att uppnå ett mer jämställt samhälle och familjeliv, säger Blomqvist. Det leder också till att pappornas rätt till föräldraskap tryggas i högre grad. En jämnare fördelning av ledigheten stärker också jämställdheten i arbetslivet.
- Fler öronmärkta pappamånader är också viktigt för att ändra på strukturer och attityder, säger Blomqvist. Pappor som vill använda en längre familjeledighet stöter ännu idag på osynliga trösklar i samhället och på arbetsplatsen.
Blomqvist deltog i lanseringstillfället av Nordiska ministerrådets rapport ”State of Nordic Fathers” i Köpenhamn den 14 november. Regeringen har i regeringsprogrammet beslutat om att förnya familjeledigheterna så att mammor och pappor får lika många kvoterade månader. De inkomstrelaterade ledigheter som är kvoterade för pappor ska förlängas utan att den andel som för närvarande kan användas av mammorna förkortas.
Fler pappamånader behövs
15.11.2019 kl. 10:46
Enligt Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, är det avgörande att fler månader av familjeledigheten öronmärks för pappor för att vi ska uppnå ökad jämställdhet.
Gruppanföranden |
Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen
Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap
Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007
Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00
Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet
Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00
Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken
Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00
Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation
Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00
Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen
Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
