Fler pappamånader behövs

15.11.2019 kl. 10:46
Enligt Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, är det avgörande att fler månader av familjeledigheten öronmärks för pappor för att vi ska uppnå ökad jämställdhet.

I Finland använder pappor en betydligt mindre andel av familjeledigheten än i de flesta andra nordiska länder. I Finland tar pappor ut cirka 10 % av familjeledigheten, medan motsvarande siffra är 20 % i Norge och 30 % i Sverige och på Island.

- Erfarenheterna och statistiken visar tydligt att fler månader av familjeledigheten öronmärkta  för pappan är avgörande för att uppnå ett mer jämställt samhälle och familjeliv, säger Blomqvist. Det leder också till att pappornas rätt till föräldraskap tryggas i högre grad. En jämnare fördelning av ledigheten stärker också jämställdheten i arbetslivet.   

- Fler öronmärkta pappamånader är också viktigt för att ändra på strukturer och attityder, säger Blomqvist. Pappor som vill använda en längre familjeledighet stöter ännu idag på osynliga trösklar i samhället och på arbetsplatsen.

Blomqvist deltog i lanseringstillfället av Nordiska ministerrådets rapport ”State of Nordic Fathers” i Köpenhamn den 14 november. Regeringen har i regeringsprogrammet beslutat om att förnya familjeledigheterna så att mammor och pappor får lika många kvoterade månader. De inkomstrelaterade ledigheter som är kvoterade för pappor ska förlängas utan att den andel som för närvarande kan användas av mammorna förkortas. 

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30