Barnens hobbyn och tid med familjen

14.11.2019 kl. 06:56
Jag ser hobbyverksamheten som en viktig del av de ungas vardag.

Många barn i skolåldern har ofta en eller flera hobbyn och som förälder önskar man naturligtvis att ens barn hittar hobbyn som genuint intresserar dem. För många familjer kan ändå de olika hobbyerna bli ett svårt pussel då man ska få vardagen att gå ihop. Vi behöver fler alternativ, så att alla barn ska kunna ha en meningsfull fritid.

Skoldagen tar för många barn slut mycket tidigare än föräldrarnas arbetsdag och för de barn som inte deltar i eftisverksamheten kan eftermiddagen lätt bli lång och ensam. Så fort föräldrarna sen kommer hem börjar hobbyrumban. Det är träningskläder hit och snabba mellanmål dit. Väskor som ska packas och läxor som fort måste fixas innan det blir för sent. Just då man fått iväg ett barn till sin hobby, börjar de andra barnets aktiviteter. För många handlar kvällarna om att fungera som logistikplanerare medan tiden för att umgås och diskutera dagen som gått, blir väldigt knapp.

En betydelsefull fritid minskar sannolikheten att unga marginaliseras och att missbruk av olika slag uppstår i en tidig ålder. I slutet av 90-talet uppdagades att isländska ungdomar konsumerade mer alkohol än jämnåriga i Europa. På Island infördes då en modell med bland annat ökat samarbete mellan föräldrar och skola för att skapa förmånliga hobbyaktiviteter i samband med skoldagen. Den så kallade Islandsmodellen uppstod och alkoholkonsumtionen bland ungdomarna minskade kraftigt på några år.

En finländsk ”Islandsmodell” är något som regeringen vill skapa och implementera i hela landet. I regeringsprogrammet står det att Finland ska skapa en egen version av den isländska modellen och att alla barn och unga ska garanteras en genuin möjlighet att ha en hobby som intresserar dem i anknytning till skoldagen. Det här är ett steg i rätt riktning för att Finland ska bli världens barnvänligaste land. För SFP har det redan länge varit en viktig målsättning att det erbjuds jämlika och jämställda möjligheter till idrottsutövning och andra fritidssysselsättningar. Alla barn och unga ska ha möjligheten till en hobby som intresserar dem oavsett familjens ekonomiska situation.

En ”Islandsmodell” är ändå inte ett helt nytt koncept i finsk kontext. I flera kommuner finns redan den här modellen. Själv kom vår familj i kontakt med den under fjolåret då äldsta dottern gick i förskolan. Under eftistimmarna på eftermiddagen erbjuds det både musikverksamhet, konstklubb och yoga för barn. Som förälder var jag otroligt tacksam över den här klubbverksamheten, eftersom det klart minskade på ”hobbyrumban” under kvällen och istället fick vi som familj mer tid tillsammans.

I dagens stressade samhälle där allt fler unga mår dåligt och riskerar att marginaliseras redan i ung ålder ser jag det som viktigt att det finns möjligheter till en meningsfull fritid för alla barn. Samtidigt ser jag det också som allt viktigare att man i familjen verkligen har tid för varandra. Det här pusslet är inte alltid lätt, men med flexiblare hobbymöjligheter kanske familjerna hinner få någon kväll i veckan tillsammans. Det kan vara just det som våra barn behöver.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15