Barnens hobbyn och tid med familjen

14.11.2019 kl. 06:56
Jag ser hobbyverksamheten som en viktig del av de ungas vardag.

Många barn i skolåldern har ofta en eller flera hobbyn och som förälder önskar man naturligtvis att ens barn hittar hobbyn som genuint intresserar dem. För många familjer kan ändå de olika hobbyerna bli ett svårt pussel då man ska få vardagen att gå ihop. Vi behöver fler alternativ, så att alla barn ska kunna ha en meningsfull fritid.

Skoldagen tar för många barn slut mycket tidigare än föräldrarnas arbetsdag och för de barn som inte deltar i eftisverksamheten kan eftermiddagen lätt bli lång och ensam. Så fort föräldrarna sen kommer hem börjar hobbyrumban. Det är träningskläder hit och snabba mellanmål dit. Väskor som ska packas och läxor som fort måste fixas innan det blir för sent. Just då man fått iväg ett barn till sin hobby, börjar de andra barnets aktiviteter. För många handlar kvällarna om att fungera som logistikplanerare medan tiden för att umgås och diskutera dagen som gått, blir väldigt knapp.

En betydelsefull fritid minskar sannolikheten att unga marginaliseras och att missbruk av olika slag uppstår i en tidig ålder. I slutet av 90-talet uppdagades att isländska ungdomar konsumerade mer alkohol än jämnåriga i Europa. På Island infördes då en modell med bland annat ökat samarbete mellan föräldrar och skola för att skapa förmånliga hobbyaktiviteter i samband med skoldagen. Den så kallade Islandsmodellen uppstod och alkoholkonsumtionen bland ungdomarna minskade kraftigt på några år.

En finländsk ”Islandsmodell” är något som regeringen vill skapa och implementera i hela landet. I regeringsprogrammet står det att Finland ska skapa en egen version av den isländska modellen och att alla barn och unga ska garanteras en genuin möjlighet att ha en hobby som intresserar dem i anknytning till skoldagen. Det här är ett steg i rätt riktning för att Finland ska bli världens barnvänligaste land. För SFP har det redan länge varit en viktig målsättning att det erbjuds jämlika och jämställda möjligheter till idrottsutövning och andra fritidssysselsättningar. Alla barn och unga ska ha möjligheten till en hobby som intresserar dem oavsett familjens ekonomiska situation.

En ”Islandsmodell” är ändå inte ett helt nytt koncept i finsk kontext. I flera kommuner finns redan den här modellen. Själv kom vår familj i kontakt med den under fjolåret då äldsta dottern gick i förskolan. Under eftistimmarna på eftermiddagen erbjuds det både musikverksamhet, konstklubb och yoga för barn. Som förälder var jag otroligt tacksam över den här klubbverksamheten, eftersom det klart minskade på ”hobbyrumban” under kvällen och istället fick vi som familj mer tid tillsammans.

I dagens stressade samhälle där allt fler unga mår dåligt och riskerar att marginaliseras redan i ung ålder ser jag det som viktigt att det finns möjligheter till en meningsfull fritid för alla barn. Samtidigt ser jag det också som allt viktigare att man i familjen verkligen har tid för varandra. Det här pusslet är inte alltid lätt, men med flexiblare hobbymöjligheter kanske familjerna hinner få någon kväll i veckan tillsammans. Det kan vara just det som våra barn behöver.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00