Rehn-Kivi hoppas på grönt ljus för särlösningsförslaget för Nyland

01.11.2019 kl. 16:19
Inget förslag till en särlösning för Nyland i vårdreformen har officiellt presenterats. Pressmeddelandet utgår från uppgifter i Helsingin Sanomat och från förberedande samtal mellan Rehn-Kivi och minister Kiuru. Förslaget ska ännu godkännas av ministerarbetsgruppen före det går på utlåtande. 

Regeringens vård- och landskapsreform har tagit ett steg framåt då förslaget på särlösning för Nyland presenterats. Enligt förslaget skulle Nyland delas in i fem landskap där Helsingfors fortsättningsvis skulle ha status som stad men skulle ges ett landskaps egenskaper. Riksdagsledamot och medlem i riksdagens social- och hälsovårdsutskott Veronica Rehn-Kivi (Sfp) gläds över förslaget.

- Jag vill ge ett tack till minister Kiuru som lyssnat på fältet och förstått hur viktig frågan är för de nyländska kommunerna. Demokratin, de språkliga rättigheterna och närservicen fungerar bättre på ett geografiskt och till invånarantalet mindre område. I ett stort Nyland, med 1,7 miljoner invånare, skulle den svenska servicen lätt drunkna i massan och de politiska möjligheterna att påverka skulle vara så gott som obefintliga för små partier eller mindre kommuner, säger Rehn-Kivi.

De nyländska kommunernas främsta önskan var att få fortsätta ansvara för social- och hälsovården i egenskap av fem samkommuner, med egen makt över också finansieringen, men den lösningen verkade redan i ett tidigt skede av beredningen vara omöjlig att förverkliga på grund av grundlagsenliga problem.

- Jag gläds över att den här lösningen nu verkar fylla de juridiska aspekterna och hoppas att kommunernas utlåtanden och den kommande behandlingen i riksdagen ger grönt ljus för förslaget, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00