Norden i fokus

26.10.2019 kl. 11:46

Nästa vecka arrangeras Nordiska rådets 71:a session i Sveriges riksdag som är en av årets största nordiska politiska händelser där politiker från hela Norden samlas för att diskutera samhällsfrågor som sträcker sig över de nationella gränserna. Det här året ligger fokus på klimat, hållbarhet och ungas engagemang. Tre områden som berör oss alla på ett eller annat sätt.

Vår nuvarande regering gör ytterligare satsningar för att fördjupa den nordiska gemenskapen, och vi har också en nordisk samarbetsminister, Thomas Blomqvist från SFP. Det nordiska nämns hela 39 gånger i regeringsprogrammet.

Norden är Finlands naturligaste samarbetspartner, speciellt i dessa osäkra tider då det är oroligt i världen med handelskrig, Brexit, Turkiets attack mot kurderna för att nämna några saker. Vi i nordiska länderna tänker långt likadant och har även byggt upp våra samhällen på likadant sätt.

Vi strävar till att de nordiska länderna tillsammans ska utgöra världens mest integrerade region. För detta behövs metoder för att avveckla gränshinder. Mycket har redan gjorts. Under de senaste åren har det gjorts förbättringar på 19 punkter gällande gränshinder men det finns fortfarande saker att förbättra.

Bland annat måste det vara lättare att få jobb eller påbörja studier i ett annat nordiskt land. Det här gynnar både företagande och studenter. Därför behövs mer rörlighet och mindre byråkrati. Ett steg i rätt riktning är främjandet av nordisk elektronisk identifiering.

Den nordiska modellen med en stark och lyckad välfärd är ofta något som lyfts upp i internationella jämförelser. Här spelar Finland en viktig roll, speciellt inom området utbildning. För att också i fortsättningen kunna vara en förebild inom utbildningsområdet krävs resurser för att följa med samhällsutvecklingen. Som riksdagsledamot hoppas jag kunna vara pådrivande inom dessa frågor.

För oss som behärskar svenska öppnas många möjligheter till jobb och studier i våra nordiska grannländer och vice versa fyller vi en viktig roll för att göra Finland attraktivt. Finsk-svenska handelskammarens VD Kjell Skoglund skrev tidigare i höst att affärers lönsamhet beror till stor del på hur vi intresserar oss för varandras samhällen och ekonomier. Här spelar skandinaviskan och svenskan en viktig roll för gemenskapen.

Det finns även ett ökat intresse hos norska företag, som ökar sitt ägande i Finland. Så för en stärkt ekonomi kommer jag i enlighet med regeringsprogrammet att försäkra att goda svenska utbildningsmöjligheter garanteras.

I veckan gav Linda Mannila ut den aktuella och framtidsinriktade rapporten Artificiell Intelligens och Svenskan i Finland. För språkteknologiska lösningar kan Sverige bli en viktig samarbetspartner för oss, dels språkmässigt men också ekonomiskt.

För oss österbottningar är det speciellt glädjande att nuvarande regering satsar på nordiskt samarbete. Det här ska vi dra nytta av, men om vi åker utomlands för att jobba eller studera ska vi gärna komma tillbaka hem med mera kunskap i bagaget.
Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00