Pressmeddelande

Språklig jämlikhet behövs också i digitala tjänster

25.10.2019 kl. 12:09

Ålands riksdagsledamot och svenska riksdagsgruppens vice ordförande Mats Löfström bad i mars 2018 justitieombudsmannen utreda om Suomi.fi-portalen enligt språklagen också måste ha ett svenskspråkigt namn.

- Jag respekterar så klart justitieombudsmannens beslut, men jag tycker fortfarande att det skulle behövas ett svenskspråkigt namn för Suomi.fi-portalen, eftersom det har ett starkt symbolvärde gällande landets tvåspråkighet då portalen är så pass central, säger riksdagsledamot Mats Löfström.

Löfström konstaterade också att nättjänsterna på Suomi.fi-tjänsten inte utvecklades samtidigt på båda nationalspråken, vilket enligt Löfström äventyrade uppfyllandet av de språkliga rättigheterna för de svenskspråkiga användarna av Suomi.fi-tjänsten.

Den här månaden gav justitieombudsmannen sitt beslut i frågan.

Justitieombudsmannen konstaterade att det ”inte (finns) rättsliga grunder att anse att förfarandet strider mot språklagen bara därför att webbtjänstens namn finns bara på finska (Suomi.fi)”. Inte heller gällande publiceringen av material i olika takt på finska och svenska hittar justitieombudsmannen några lagstridigheter, eftersom nuvarande lag inte stipulerar det.

Justitieombudsmannen konstaterar dock ”att språklagens minimikrav på webbinformation är ganska anspråkslösa. Eftersom språklagen har varit i kraft från och med 1.1.2004, kan man med fog fråga, huruvida dessa minimikrav fortfarande är aktuella i dagens läge eftersom webbservicens roll har förändrats och blivit markant medan behovet för personligt besök hos eller kontakt med myndigheter har blivit och fortfarande blir allt mindre. Under dessa omständigheter är det därför ur den språkliga jämställdhetens synvinkel alltmer problematiskt om någon betydelsefull funktion inom en myndighets webbplats är tillgänglig bara på det ena nationalspråket”, konstaterar justitieombudsmannen.

- Språklig jämlikhet måste också gälla digitala tjänster. Då offentlig service digitaliseras får det under inga omständigheter betyda att man inte uppfyller servicen på båda nationalspråk på samma sätt som hade gällt vid annan kontakt med myndigheten, säger Löfström.

Tidigare i höst har det uppmärksammats att myndigheters användning av artificiell intelligens i kontaktkanaler inte har fungerat på svenska.

- Det är av fundamental betydelse att det är lika enkelt att vara i kontakt och få information av en myndighet både på finska och svenska oavsett om det är ett traditionellt eller digitalt besök. Det här handlar inte om att svenskan skulle särbehandlas, utan det handlar om att lika behandling ska garanteras, vilket grundlagen och språklagen slår fast. Ålands självstyrelselag är också entydig på punkten att kontaktspråket med statliga myndigheter ska fungera på svenska, säger Löfström.

I regeringsprogrammet konstateras att ”när omfattande digitaliseringsprojekt genomförs ska det säkerställas att de språkliga rättigheterna tillgodoses också i praktiken”.

- Den digitala utvecklingen har varit och är snabb. Samtidigt är digitaliseringen inte bara en utmaning, utan också en möjlighet. Om man bara från början säkerställer att digitaliseringsprojekt ska fungera också på svenska, för både kunder och personal, kan digitaliseringen också leda till en reell förbättring av den språkliga servicen, säger Löfström.

Justitieombudsmannens beslut i sin helhet: https://www.oikeusasiamies.fi/fi/ratkaisut/-/eoar/1520/2018

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande

13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.

13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.

03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.

18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.

19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.

29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.

23.05.2007 kl. 14:30