Kaos utrikes och klimatdebatt inrikes

26.10.2019 kl. 11:02

Rikspolitiken har de senaste veckorna skuggats av det som sker utrikes. Dels är det brexit vars kaos fortsätter, dels är det Turkiets militäroffensiv mot kurderna i nordöstra Syrien, som inleddes efter att USA:s president Donald Trump beslutade att amerikanerna lämnar norra Syrien. Turkiets agerande orsakar omänskligt lidande för kurderna. Åtminstone 300 000 människor sägs att ha drivits på flykt och ett stort antal dödats. Dessutom finns det en rädsla över att terrorgruppen IS ska omgruppera sig. Flera IS-fångar har rapporterats att ha lyckats fly från läger i norra Syrien under den turkiska offensiven. Trumps beslut att överge sina kurdiska allierade, vars insatser i kampen mot terrorgruppen IS har varit betydande, har befogat mött kritik.

I förlängningen har Trumps beslut lett till att Rysslands president Putin har givits utrymme att agera som fredsmäklare. Vapenvilan i Syrien fortsätter efter att Turkiet och Ryssland i tisdags kom överens om att tillsammans trygga Turkiets intressen i norra Syrien. Det här måste ändå betraktas som ren maktpolitik från Rysslands sida när vi vet vad som pågår i bland annat Ukraina.

Detta visar att vi får allt fler länder som inte spelar enligt vedertagna internationella spelregler och som använder demokratin till att i första hand driva egna gruppers intressen. Det är inte länge sedan vi såg med hoppfulla ögon på Rysslands och Turkiets demokratiutveckling. Att Storbritannien som en av den västerländska demokratiska parlamentarismens förfäder nu hamnat i ett fullständigt kaos är även det oroväckande. 

Den andra stora frågan som överskuggar rikspolitiken är förstås klimatkrisen. Främst två åtgärder har den senaste tiden lyfts upp i klimatdebatten; en minskad köttkonsumtion och bensinransonering. Experter vid Aalto-universitetet kom i veckan ut med ett förslag om att införa årliga försäljningskvoter för bensin och diesel, för att på så vis uppnå vårt mål om att halvera trafikutsläppen fram till 2030. Självfallet måst vi förnya vårt trafiksystem om vi ska nå vårt ambitiösa mål om att minska trafikutsläppen. Jag förhåller mig ändå negativt till ett förslag som skulle höja bränslepriserna och som skulle drabba dem som bor på landsbygden och låginkomsttagaren mest.

Gällande kött är det nu senast Helsingfors universitetets studentrestaurang Unicafés beslut om att sluta servera nötkött som gjort att diskussionen om våra matvanor blossat upp. Tidigare i höst var det Vasa Övningsskolas beslut om att lämna bort rött kött i sin skolbespisning i sex veckor. Givetvis ska vi föra en diskussion om våra matvanor.  Men med statliga medel anser jag att vi inte kan börja köra politisk kampanj och bojkotta enskilda livsmedel. Studerandes matpeng skall användas till mångsidig mat åt studerande, inte till en ideologisk kamp som dessutom bygger på en snäv information om matens klimatpåverkan.  

Jag efterlyser mera fakta och mindre fiktion i klimatdebatten.  Vi ska inte söka snabba lösningar som skapar social oro, vare sig det handlar om ändringar i vårt trafiksystem eller våra matvanor. Åtgärderna ska göras socialt och regionalt rättvist och ekonomiskt förnuftigt. Annars riskerar vi få en likadan situation som med gula västarna i Frankrike eller som senast med demonstranterna i Chile.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00