Kaos utrikes och klimatdebatt inrikes

26.10.2019 kl. 11:02

Rikspolitiken har de senaste veckorna skuggats av det som sker utrikes. Dels är det brexit vars kaos fortsätter, dels är det Turkiets militäroffensiv mot kurderna i nordöstra Syrien, som inleddes efter att USA:s president Donald Trump beslutade att amerikanerna lämnar norra Syrien. Turkiets agerande orsakar omänskligt lidande för kurderna. Åtminstone 300 000 människor sägs att ha drivits på flykt och ett stort antal dödats. Dessutom finns det en rädsla över att terrorgruppen IS ska omgruppera sig. Flera IS-fångar har rapporterats att ha lyckats fly från läger i norra Syrien under den turkiska offensiven. Trumps beslut att överge sina kurdiska allierade, vars insatser i kampen mot terrorgruppen IS har varit betydande, har befogat mött kritik.

I förlängningen har Trumps beslut lett till att Rysslands president Putin har givits utrymme att agera som fredsmäklare. Vapenvilan i Syrien fortsätter efter att Turkiet och Ryssland i tisdags kom överens om att tillsammans trygga Turkiets intressen i norra Syrien. Det här måste ändå betraktas som ren maktpolitik från Rysslands sida när vi vet vad som pågår i bland annat Ukraina.

Detta visar att vi får allt fler länder som inte spelar enligt vedertagna internationella spelregler och som använder demokratin till att i första hand driva egna gruppers intressen. Det är inte länge sedan vi såg med hoppfulla ögon på Rysslands och Turkiets demokratiutveckling. Att Storbritannien som en av den västerländska demokratiska parlamentarismens förfäder nu hamnat i ett fullständigt kaos är även det oroväckande. 

Den andra stora frågan som överskuggar rikspolitiken är förstås klimatkrisen. Främst två åtgärder har den senaste tiden lyfts upp i klimatdebatten; en minskad köttkonsumtion och bensinransonering. Experter vid Aalto-universitetet kom i veckan ut med ett förslag om att införa årliga försäljningskvoter för bensin och diesel, för att på så vis uppnå vårt mål om att halvera trafikutsläppen fram till 2030. Självfallet måst vi förnya vårt trafiksystem om vi ska nå vårt ambitiösa mål om att minska trafikutsläppen. Jag förhåller mig ändå negativt till ett förslag som skulle höja bränslepriserna och som skulle drabba dem som bor på landsbygden och låginkomsttagaren mest.

Gällande kött är det nu senast Helsingfors universitetets studentrestaurang Unicafés beslut om att sluta servera nötkött som gjort att diskussionen om våra matvanor blossat upp. Tidigare i höst var det Vasa Övningsskolas beslut om att lämna bort rött kött i sin skolbespisning i sex veckor. Givetvis ska vi föra en diskussion om våra matvanor.  Men med statliga medel anser jag att vi inte kan börja köra politisk kampanj och bojkotta enskilda livsmedel. Studerandes matpeng skall användas till mångsidig mat åt studerande, inte till en ideologisk kamp som dessutom bygger på en snäv information om matens klimatpåverkan.  

Jag efterlyser mera fakta och mindre fiktion i klimatdebatten.  Vi ska inte söka snabba lösningar som skapar social oro, vare sig det handlar om ändringar i vårt trafiksystem eller våra matvanor. Åtgärderna ska göras socialt och regionalt rättvist och ekonomiskt förnuftigt. Annars riskerar vi få en likadan situation som med gula västarna i Frankrike eller som senast med demonstranterna i Chile.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00