Plattformsekonomin ger möjligheter

20.10.2019 kl. 11:11

Akavas ordförande Sture Fjäder lyfte tillsammans med sina nordiska kolleger i en insändare (Hbl 2.9.2019) upp behovet av gemensamma spelregler inom det som kallas plattformsekonomi. Skribenterna är ute i ett angeläget ärende eftersom plattformsekonomin växer kraftigt. Enligt konsultföretaget PwC:s uppskattning kan potentiella totalvärdet av transaktioner inom plattformsekonomin uppgå till hela 1,3 miljarder euro i Finland redan nästa år. Fenomen relaterade till plattformsekonomi är även något bl.a. riksdagens framtidsutskott fäst stor uppmärksamhet vid. 

Plattformsekonomin kan anses ha uppkommit som följd av den datatekniska utvecklingen i USA och landet är än idag världsledande när det gäller upprättandet av nya bolag, antalet bolag och omsättning inom plattformsekonomin. Kina följer snabbt utvecklingen och är redo att tänka i nya banor för att främja nya affärsverksamhetsmodeller. Europa har däremot hamnat på efterkälken i utvecklingen av plattformsekonomin - trots en gemensam inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster och arbetskraft.

Samtidigt som plattformsekonomin kan leda till ökad sysselsättning, tillväxt och nya innovationer är det av vikt att skydda konsumenter samt se till att skatter och arbetsvillkor är rättvisa. I ett läge där en stor del av människors arbetsliv framöver kan komma att falla utanför den ram vi tidigare vant oss vid är det även viktigt att befintliga system och strukturer kan förnya sig. 

Plattformsekonomin kommer i framtiden även garanterat att medföra större skatteintäkter för finansierandet av vår välfärdsservice. Därför är det viktigt att myndigheterna tillsammans med de digitala plattformarna utvecklar tekniska lösningar som gör att både de som erbjuder och de som köper tjänster kan betala skatt och andra avgifter samt bl.a. dra av moms direkt via plattformen. Det här lyfts även upp av bland andra forskaren Mats Nylund i sin rapport om plattformsekonomi för tankesmedjan Agenda. År 2018 lämnade nämligen en tredjedel av de som hyr ut sin lägenhet via Airbnb sina skatter obetalda. Och då de erbjudna tjänsterna avancerar från cykelbud till mer kunskapsintensiva tjänster kommer även summorna som rör sig via plattformarna att öka.

Så som även Fjäder tillsammans med sina nordiska kolleger påpekar i Hbl handlar plattformsekonomin inte enbart om tjänster som Airbnb, utan plattformsekonomin påverkar i stort sätt alla branscher. Digitaliseringen möjliggör nya former av affärsverksamhet, som ur konsumentens synvinkel ofta upplevs effektivare, förmånligare och enklare att utnyttja än de tidigare. Ofta handlar det även om helt nya typer av tjänster.

För att det ska vara lönsamt att arbeta och för att vi ska orka längre i arbetslivet samt få upp sysselsättningen i Finland är det viktigt att erbjuda så många olika individuella anställningsformer som möjligt. För vissa passar traditionella mer regelbundna arbetstider, medan andra föredrar att arbeta intensivt under kortare perioder och sedan vila upp sig. Ett modernt samhälle strävar efter att främja allas möjligheter att utvecklas efter egna förmågor.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30