Plattformsekonomin ger möjligheter

20.10.2019 kl. 11:11

Akavas ordförande Sture Fjäder lyfte tillsammans med sina nordiska kolleger i en insändare (Hbl 2.9.2019) upp behovet av gemensamma spelregler inom det som kallas plattformsekonomi. Skribenterna är ute i ett angeläget ärende eftersom plattformsekonomin växer kraftigt. Enligt konsultföretaget PwC:s uppskattning kan potentiella totalvärdet av transaktioner inom plattformsekonomin uppgå till hela 1,3 miljarder euro i Finland redan nästa år. Fenomen relaterade till plattformsekonomi är även något bl.a. riksdagens framtidsutskott fäst stor uppmärksamhet vid. 

Plattformsekonomin kan anses ha uppkommit som följd av den datatekniska utvecklingen i USA och landet är än idag världsledande när det gäller upprättandet av nya bolag, antalet bolag och omsättning inom plattformsekonomin. Kina följer snabbt utvecklingen och är redo att tänka i nya banor för att främja nya affärsverksamhetsmodeller. Europa har däremot hamnat på efterkälken i utvecklingen av plattformsekonomin - trots en gemensam inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster och arbetskraft.

Samtidigt som plattformsekonomin kan leda till ökad sysselsättning, tillväxt och nya innovationer är det av vikt att skydda konsumenter samt se till att skatter och arbetsvillkor är rättvisa. I ett läge där en stor del av människors arbetsliv framöver kan komma att falla utanför den ram vi tidigare vant oss vid är det även viktigt att befintliga system och strukturer kan förnya sig. 

Plattformsekonomin kommer i framtiden även garanterat att medföra större skatteintäkter för finansierandet av vår välfärdsservice. Därför är det viktigt att myndigheterna tillsammans med de digitala plattformarna utvecklar tekniska lösningar som gör att både de som erbjuder och de som köper tjänster kan betala skatt och andra avgifter samt bl.a. dra av moms direkt via plattformen. Det här lyfts även upp av bland andra forskaren Mats Nylund i sin rapport om plattformsekonomi för tankesmedjan Agenda. År 2018 lämnade nämligen en tredjedel av de som hyr ut sin lägenhet via Airbnb sina skatter obetalda. Och då de erbjudna tjänsterna avancerar från cykelbud till mer kunskapsintensiva tjänster kommer även summorna som rör sig via plattformarna att öka.

Så som även Fjäder tillsammans med sina nordiska kolleger påpekar i Hbl handlar plattformsekonomin inte enbart om tjänster som Airbnb, utan plattformsekonomin påverkar i stort sätt alla branscher. Digitaliseringen möjliggör nya former av affärsverksamhet, som ur konsumentens synvinkel ofta upplevs effektivare, förmånligare och enklare att utnyttja än de tidigare. Ofta handlar det även om helt nya typer av tjänster.

För att det ska vara lönsamt att arbeta och för att vi ska orka längre i arbetslivet samt få upp sysselsättningen i Finland är det viktigt att erbjuda så många olika individuella anställningsformer som möjligt. För vissa passar traditionella mer regelbundna arbetstider, medan andra föredrar att arbeta intensivt under kortare perioder och sedan vila upp sig. Ett modernt samhälle strävar efter att främja allas möjligheter att utvecklas efter egna förmågor.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00