Stamvårdande vargjakt försvåras.

19.10.2019 kl. 10:55

I riksdagen, som på många andra ställen, innebär hösten budgettider. Förra veckan presenterade regeringen sitt budgetförslag åt riksdagen. Budgeten behandlas för tillfället i utskotten där vi just nu för det mesta hör sakkunniga om den. Budgetbehandlingen pågår hela hösten tills riksdagen slutligen röstar om godkännande i december.

Förra veckan gav EU-domstolen sitt förhandsbesked gällande den stamvårdande vargjakt som genomfördes i Finland åren 2015–2016. Beskedet är mer strikt än vad de flesta av oss förväntade. Planen var att eventuellt återinföra den stamvårdande jakten i och med den nya vargskötselplanen som presenteras om en dryg månad men i och med det färska EU-beslutet måste planerna nu övervägas. EU-beslutet medför nödvändigtvis inget totalförbud mot stamvårdande jakt men skärper kraven avsevärt. Det kommer att krävas mycket starka bevis för att den stamvårdande jakten faktiskt ger effekt och att det inte finns en annan lösning.  Först då kan den tillåtas. Beslutet påverkar varken de undantagslov som i nuläget beviljas på grund av skada eller säkerhet eller polisens befogenheter. 

Det finns alltid utrymme för tolkning i sådana här beslut men i alla fall verkar det strikt. Som förväntat har domstolens besked inte tagits med glädje emot av alla. Stamvårdande jakt vore en möjlighet att minska på vargkonflikterna och ge de lokala medborgarna som drabbas av vargens närvaro en känsla av att få vara med och bestämma. Samma sak gäller skarven. Tack och lov har regeringen lovat att ta tag i skarvproblemet, det lovade jord- och skogsbruksminister Leppä då jag frågade honom om saken i samband med att riksdagen debatterade jordbruksbudgeten förra veckan.

Jag har med stor oro följt med den senaste tidens diskussion kring köttanvändningens klimatpåverkan, framförallt nötköttskonsumtionens. Jag ser själv med oro på klimatförändringen och tycker att klimatet och hållbarhet är väldigt viktiga frågor som ska stå högt i kurs. Jag har ändå svårt att se att vi med punktinsatser som med att lämna bort rött kött, vars effekter kan ifrågasättas, kan lösa problemet. Vi ska heller inte äventyra den finländska livsmedelsproduktionen och vår självförsörjning. Om vi fasar ut den finländska livsmedelsproduktionen tvingas vi bara importera mat och då utlokaliserar vi också matens miljö- och klimateffekter, och då med stor sannolikhet till områden där matproduktionen redan från tidigare kan vara sårbar eller där miljö- och klimatarbetet inom matproduktionen är obefintligt.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00