Nu snackas kontinuerligt lärande

19.10.2019 kl. 06:51
Rinnes regering har gett sin första budget för behandling i riksdagen

Mycket ros men också en del ris gavs kring budgeten i riksdagsdebatten efter att den 900 sidor tjocka gula budgetboken delades ut på riksdagsledamöternas platser i plenisalen. Förutom att regeringens ministrar är sysselsatta med EU-ordförandelandets förpliktelser har jobbet med olika reformer tagit fart.

Vid sidan om den förlängda läroplikten, ska höjas från 16 till 18 år, kommer en stor del av diskussionen inom utbildningssektorn att fokusera på reformen om kontinuerligt lärande något som i folkmun ofta kallas för livslångt lärande.

Under Finlands självständighetstid har arbetet och arbetsmarknaden ändrats en hel del. Vi har gått från ett agrarsamhälle till industrisamhälle, från industrisamhälle till servicesamhälle.

Också nu är vi inne i ett brytningsskede. Digitaliseringen, och allt vad artificiell intelligens innebär, medför att en del jobb kommer att försvinna och nya jobb kommer i stället. Att sia om framtiden är inte lätt men det har förutspåtts att arbetsmarknaden fortsättningsvis behöver många händer, det vill säga folk som jobbar konkret med till exempel vården, men även högt kvalificerade experter. För dem som har ett jobb ”mittemellan” kommer det att vara mera utmanande.

I tisdags nämnde futuristen Niko Herlin på Folktingets 100-årsseminarium att 65 procent av de barn som går i grundskolan idag kommer att jobba med yrken som ännu inte finns.

Den förutspådda förändringen är otroligt stor. Här krävs att hela samhället - individen, arbetsgivarna, arbetsmarknadsparterna och utbildningsinstanserna - är beredda på en förändring, som naturligtvis inte kommer ske genast.

För att gynna sysselsättningen krävs alltså att en stark satsning på utbildning och kompetens. Arbetslivets ändrade karaktär ställer krav som betydligt ökar behovet av att uppdatera det egna kunnandet och av ett kontinuerligt lärande.

I stället för att vi tidigare efter grundutbildningen studerat till ett yrke, ofta jobbat hela yrkeskarriären med det yrket vi studerat fram till pension så kommer tågordningen i framtiden troligen att se annorlunda ut. Då blir det vanligare vi efter grundutbildningen studerar och jobbar, studerar igen och jobbar, för att studera och jobba igen innan pension. Tendensen idag är att de som mest behöver fortbildning eller omskolning till nytt yrke deltar i den minst.

Det kommer att krävas större smidighet av utbildningsanordnarna och arbetsgivarna i framtiden. Exakt vad som krävs och hur det ska ordnas kan man bara sia om men metoder som lyfts fram är bland annat att öka antalet kompletterande utbildningar och specialiseringsutbildningar för dem som är i arbetslivet samt att utveckla läroavtalsutbildningen som en väg till omskolning.

I jobbet är det även viktigt att man ser över individens ekonomi och sociala trygghet.


Reformen av det kontinuerliga lärandet bereds av en parlamentarisk grupp, som omfattar alla riksdagspartier. För SFPs del har jag förmånen att sitta i gruppen. I uppföljningsgruppen ingår även bland annat representanter för arbetsmarknadsorganisationerna.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00