Nu snackas kontinuerligt lärande

19.10.2019 kl. 06:51
Rinnes regering har gett sin första budget för behandling i riksdagen

Mycket ros men också en del ris gavs kring budgeten i riksdagsdebatten efter att den 900 sidor tjocka gula budgetboken delades ut på riksdagsledamöternas platser i plenisalen. Förutom att regeringens ministrar är sysselsatta med EU-ordförandelandets förpliktelser har jobbet med olika reformer tagit fart.

Vid sidan om den förlängda läroplikten, ska höjas från 16 till 18 år, kommer en stor del av diskussionen inom utbildningssektorn att fokusera på reformen om kontinuerligt lärande något som i folkmun ofta kallas för livslångt lärande.

Under Finlands självständighetstid har arbetet och arbetsmarknaden ändrats en hel del. Vi har gått från ett agrarsamhälle till industrisamhälle, från industrisamhälle till servicesamhälle.

Också nu är vi inne i ett brytningsskede. Digitaliseringen, och allt vad artificiell intelligens innebär, medför att en del jobb kommer att försvinna och nya jobb kommer i stället. Att sia om framtiden är inte lätt men det har förutspåtts att arbetsmarknaden fortsättningsvis behöver många händer, det vill säga folk som jobbar konkret med till exempel vården, men även högt kvalificerade experter. För dem som har ett jobb ”mittemellan” kommer det att vara mera utmanande.

I tisdags nämnde futuristen Niko Herlin på Folktingets 100-årsseminarium att 65 procent av de barn som går i grundskolan idag kommer att jobba med yrken som ännu inte finns.

Den förutspådda förändringen är otroligt stor. Här krävs att hela samhället - individen, arbetsgivarna, arbetsmarknadsparterna och utbildningsinstanserna - är beredda på en förändring, som naturligtvis inte kommer ske genast.

För att gynna sysselsättningen krävs alltså att en stark satsning på utbildning och kompetens. Arbetslivets ändrade karaktär ställer krav som betydligt ökar behovet av att uppdatera det egna kunnandet och av ett kontinuerligt lärande.

I stället för att vi tidigare efter grundutbildningen studerat till ett yrke, ofta jobbat hela yrkeskarriären med det yrket vi studerat fram till pension så kommer tågordningen i framtiden troligen att se annorlunda ut. Då blir det vanligare vi efter grundutbildningen studerar och jobbar, studerar igen och jobbar, för att studera och jobba igen innan pension. Tendensen idag är att de som mest behöver fortbildning eller omskolning till nytt yrke deltar i den minst.

Det kommer att krävas större smidighet av utbildningsanordnarna och arbetsgivarna i framtiden. Exakt vad som krävs och hur det ska ordnas kan man bara sia om men metoder som lyfts fram är bland annat att öka antalet kompletterande utbildningar och specialiseringsutbildningar för dem som är i arbetslivet samt att utveckla läroavtalsutbildningen som en väg till omskolning.

I jobbet är det även viktigt att man ser över individens ekonomi och sociala trygghet.


Reformen av det kontinuerliga lärandet bereds av en parlamentarisk grupp, som omfattar alla riksdagspartier. För SFPs del har jag förmånen att sitta i gruppen. I uppföljningsgruppen ingår även bland annat representanter för arbetsmarknadsorganisationerna.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15