Dags att få frågan om höjd grundfinansiering i mål

11.10.2019 kl. 16:32

Denna vecka har remissdebatten om regeringens budgetproposition för år 2020 ägt rum. Ålands riksdagsledamot Mats Löfström deltog i debatten med flera anföranden, både i den allmänna debatten och inom de olika ministeriernas ansvarsområden, under den fyra dagar långa remissdebatten.

 

Löfström konstaterade i sitt huvudanförande i den allmänna debatten att det i år är dags att få frågan om höjningen av Ålands grundfinansiering i mål. Avräkningsgrunden som Åland får för finansieringen av självstyrelsen är på samma nivå som år 1995, trots att Ålands befolkning sedan dess vuxit dubbelt så snabbt som landets befolkning som helhet och idag uppgår till 0,54 % (i jämförelse med 0,49 % år 1995).

 

  • Regeringen behöver därför i höst komma med ett lagförslag som höjer grundfinansieringen med 10 miljoner euro, och som riksdagen kan behandla och godkänna tillsammans med det nya ekonomiska systemet som ingår i förslaget till ny självstyrelselag, konstaterade Löfström i budgetdebatten.

 

  • Dagens system gör att desto större befolkningsandel Åland har, desto mindre blir de offentliga inkomsterna sett per invånare som Åland får tillbaka. Det säger sig självt att det är ohållbart. Åland vill inte bli mindre, utan vill fortsätta växa för att vara med och utveckla ekonomin för att bidra till ett framgångsrikt Finland med en hög sysselsättning, fortsatte Löfström.

 

Löfström påminde också om riksdagens historiska roll gentemot självstyrelsen och att det förpliktar att riksdagen hela tiden aktivt bidrar till att Ålands självstyrelse mår bra, hålls modern och kan utvecklas.

 

I debatten om kommunikationsministeriets och inrikesministeriets område höll Löfström anförande om både sjöfarten och sjöbevakningen.

 

  • Det nuvarande budgetförslaget möjliggör en god sjöfartspolitik, som gör att fartyg under finsk flagg upprätthåller konkurrenskraft gentemot våra grannländer, vilket är otroligt viktigt för att trygga försörjningsberedskap, kommunikationer och arbetsplatser ombord. Jag är nöjd att budgeten slår vakt om detta, säger Löfström.

 

Gällande sjöbevakningen konstaterade Löfström att det är mycket välkommet att gränsbevakningsväsendet genom budgetförslaget nu får ökade resurser.

 

  • Att gränsbevakningen får ökade resurser är mycket viktigt, men man måste samtidigt säkerställa att antalet gränsbevakare och sjöbevakare bibehålls eller ökas så att förmågan hålls på samma höga nivå som idag. Investeringar i nya flyg, fartyg och teknisk utrustning är behövliga, men samtidigt fungerar de inte utan människor. Förra regeringen stängde tre sjöbevakningsstationer och den här regeringen måste nu slå vakt om sjöbevakningsnätverket samt säkerställa att sjöbevakningen har tillräcklig bemanning, som åtminstone är på dagens nivå, konstaterade Löfström.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00